Hossam Qassem, 24, sparade som jordbruksarbetare ihop till sitt första trumset och började spela. Han lärde sig noter och utvecklade snabbt en känsla för både arabisk och västerländsk musik på en musikskola i Gaza. Men innan musiken hann bli hans yrke bröt kriget ut i oktober 2023.
Han tvingades fly sitt hem i staden Beit Lahia och allt blev kvar – bland annat trumsetet och noterna. Han tog inte ens med sig trumpinnarna, eftersom han trodde att flykten bara skulle vara i några dagar.
– Musiken gav mina dagar betydelse. Jag sörjde trumsetet djupt, det var jättesvårt att förlora möjligheten att spela. Under lång tid höll jag mig undan, ville inte lämna tältet eller träffa folk, säger han i telefon till DN.
När kriget fortsatte bestämde han sig för att återvända till musiken – men han saknade instrument. Han började samla ihop det som fanns runt honom: en kastrull här, ett tunna av kartong där, en plastspann, en trasig stol, ett cykelkedjedrev. Bit för bit byggde han sitt nya trumset.
– Jag använder även en bit röntgenplast på en kastrull. Den dämpar slagen och ger ett helt eget ljud, säger han.
Det improviserade trumsetet låter ganska likt ett vanligt, och tillsammans med Hossam Qassems varma röst är det lätt att känna igen melodierna. Han spelar in kända arabiska låtar och delar sina klipp på sociala medier.
Ett av de senaste, där han tolkar den libanesiske artisten Nassif Zeitouns hit ”Kazdoura”, har fått över tre miljoner visningar bara på Tiktok – och stjärnan Zeitoun själv har kommenterat.
Musiken, särskilt den folkliga traditionella, har alltid varit en del av palestiniernas identitet och ett sätt att protestera mot den israeliska ockupationen och fördrivningen. Oud (arabisk luta), mijwiz (arabisk dubbelflöjt) och de välkända nationella sångerna har följt generationer, ibland tillsammans med folkdansen dabke.
Livet som musiker i Gaza har dock varit långt ifrån enkelt. Efter att Hamas tog makten 2007 har det blivit svårare, särskilt för dem som spelade annat än traditionell musik. Men under åren före kriget växte intresset för västerländska toner. Det hade dessutom blivit lättare att uppträda, delvis för att Hamas velat visa att de inte är religiösa extremister.
Det nationella Edward Said musikkonservatorium, som verkar under Birzeituniversitets paraply på Västbanken, öppnade med början 2012 flera musikskolor i Gazas större städer. Alla lokaler och instrument har förstörts under kriget, och konservatoriets Gazachef Manal Awad, 53, har tvingats fly till Kairo i Egypten.
– Musik är ingen lyx för oss. Det är en grundläggande del av livet och ett sätt att uttrycka vår mänsklighet. Vi visar med den att vi är ett folk som älskar livet, säger hon.
– Det är ett sådant viktigt verktyg i den palestinska saken, en symbol för motstånd och ett sätt att uttrycka livet mitt i lidandet och det dagliga dödandet.
De israeliska bombningarna har slagit sönder den kulturella infrastrukturen, men för många har det också fötts en ny rörelse. Musiker samlas i tältläger, underhåller barn och lär ut musik – ibland med flöjter tillverkade av plaströr och burkar, säger Awad.
– Att hitta ett instrument under flykten var som att hitta en skatt. Vi försöker ge barnen en känsla av vardag, låta dem minnas och uppleva något normalt.
Trots vapenvilan kan Hossam Qassem och hans familj inte återvända till sin hemort. Staden Beit Lahia, liksom hela området mellan Gaza stad och gränsen, jämnades med marken av den israeliska armén. Den ligger dessutom utanför ”Gula linjen”, där Gazabor inte tillåts vistas. Han och hans familj bor i två tält i staden Khan Yunis i södra Gazaremsan.
Han tror inte att musiken kan bli ett yrke i Gaza just nu, men han tänker inte sluta spela.
– Det räcker att se leendet hos barnen i tälten. Och nu, med all respons jag får på sociala medier – vad ska jag säga? Jag är lycklig.
Fakta.Edward Said
● Edward Said, född 1935 i Jerusalem, död 2003 i New York, var en palestinsk-amerikansk författare, litteraturkritiker och professor i jämförande litteraturvetenskap och engelska. Han var även en trägen förespråkare för Palestinas sak i Israel-Palestina-konflikten.
Fakta.Vapenvilan och ”Gula linjen” i Gaza
● En vapenvila mellan Israel och Hamas inleddes i oktober 2025.
Vapenvilan innebär ett eldupphör för att möjliggöra humanitär hjälp, utväxling av fångar och kroppar och förhandlingar om en mer varaktig lösning.
● ”Gula linjen” är en gränsdragning i Gaza som införts i samband med vapenvilan.
● Linjen markerar det område dit israeliska styrkor dragit sig tillbaka enligt avtalet. Linjen är markerad med gula block i landskapet, men det är inte alltid tydligt fysiskt markerat i terrängen exakt var linjen går.
● Området innanför linjen kontrolleras av Israel och omfattar cirka 50 procent av Gazas yta. Gazabor får inte passera linjen mot gränsen med Israel.
Läs mer:
Hiphoppare i Gaza trotsar Hamas förbud
Foad i Gaza: Vad ska vi fira? Fördrivningen?
De får plugga i blött tält – hundratusentals barn utan skola i Gaza
Han öppnar restaurangen igen: ”Vi måste till jobbet, så Gaza får tillbaka livet”
Familjen betalade 700 000 kronor för att lämna Gaza – nu vill 23-åringen tillbaka
