Bland de första att fördöma USA:s och Israels anfall fanns diktaturerna Ryssland och Kina.
Ingen blev särskilt förvånad av det, eftersom de är allierade med Iran.
Men att flera av världens stora demokratier nu öppet kritiserar kriget är känsligare för Donald Trump.
1. Spanien (50 miljoner invånare)
– Spaniens position kan sammanfattas med fyra ord: nej till detta krig, sade Spaniens premiärminister Pedro Sánchez i onsdags.
Han hade då vägrat upplåta baser i Spanien för amerikanska militärflyg på väg att angripa Iran, vilket fick Donald Trump att hota med att ”stoppa all handel” med Spanien.
Sánchez stod på sig:
– Vi tänker inte bli medskyldiga till något som är dåligt för världen och som står i strid med våra värderingar och intressen, enbart av rädsla för repressalier.
Spaniens främsta argument är att USA:s och Israels krig bryter mot internationell rätt. Norge och Frankrike instämmer i det, liksom många experter – medan Sveriges utrikesminister nöjt sig med att konstatera att det är ”svårt att se” att våldsanvändningen har stöd i internationell rätt.
I Europa som helhet har tongångarna varit dämpade. Sannolikt på grund av rädsla för amerikanska repressalier som kan slå mot Ukraina. Men också för att många exiliranier hyser hopp om att kriget ska leda till regimens fall och en demokratisering – och för att en rad stater i regionen drabbats av Irans vedergällningsattacker.
2. Mexiko (130 miljoner invånare)
– Men nej, så här får det inte gå till, invänder Mexikos president Claudia Sheinbaum.
– Om det sker brott mot mänskliga rättigheter i ett land är det inom ramen för det multilaterala arbetet i FN som lösningen måste hittas. Inte genom invasioner och krig. FN gör inte längre sitt jobb. Länderna med störst militär makt tvingar nu igenom sin vilja.
Sheinbaum betonar konsekvent internationell lag och rätten till självbestämmande, väl medveten som hon är om att Mexiko annars kan lämnas ensamt i händelse av en amerikansk militär intervention.
Mexiko har också traditionellt varit en stark anhängare av FN.
3. Brasilien (213 miljoner invånare)
Brasiliens president Lula da Silva är även han besviken på Förenta nationerna.
– FN ger efter för krigsherrarnas fatalism och har inte längre något utrymme för fredsmäklare, sade Lula vid ett möte med FN:s livsmedelsorgan FAO, och fortsatte:
– President Trump säger var dag: ”Jag har världens största båt, jag har världens största armé.” Varför säger han inte: ”Jag har världens största kapacitet för matproduktion, och jag kan distribuera maten”. Vore inte det enklare och rimligare?
Även vänsterpresidenten i Colombia, Gustavo Petro, är kritisk.
Men i Latinamerika finns en ideologisk skiljelinje, där vänsterregeringar generellt sett är kritiska och högerregeringar som de i Argentina, Chile och Ecuador, stöder USA:s och Israels sida i kriget.
4. Sydafrika (63 miljoner invånare)
I Afrika existerar en liknande uppdelning mellan demokratierna – men främst baserat på geografi och minnet av kolonialismen.
Sydafrikas ANC-regering, som av historiska skäl har en relativt nära relation till Iran, fördömer USA:s och Israels attacker. President Cyril Ramaphosa säger i ett uttalande att ”förebyggande självförsvar inte är tillåtet under internationell lag”.
I Västafrika är regeringen i Senegal ännu skarpare:
– Vi befinner oss i ett läge där ett enda land (USA) ger sig rätten att när som helst kidnappa presidenter, bomba länder och mörda dess ledare. Det är förkastligt och måste fördömas, säger premiärminister Ousmane Sonko.
I östra och norra Afrika är avståndet betydligt mindre till krigshandlingarna. Där fördömer president William Ruto i Kenya i hårda ordalag Iran, för de vedergällningsattacker som drabbat fartyg och grannländer.
5. Malaysia (36 miljoner invånare)
I Asien varnar Malaysias premiärminister Anwar Ibrahim för att USA:s och Israels agerande kan ”föra hela Mellanöstern till randen av en katastrof”.
Kriget ser samtidigt ut att få politiska följder i Sydostasiens största demokrati, Indonesien, med 288 miljoner invånare. Regeringen där ”beklagar djupt” den militära eskaleringen, och lägger landets deltagande i Donald Trumps så kallade fredsråd på is.
President Prabowo Subianto var på plats när ”Fredsrådet” skapades, men det var omstritt i detta land som har världens största muslimska befolkning. Om Indonesien drar sig ur kan det få betydelse för den planerade fredsbevarande insatsen i Gaza, som Indonesien lovat bidra till med omkring tusen soldater.
Läs mer:
Michael Winiarski: Ska kurderna offra sig för Trump?
Tre experter: Därför är attacken i Iran ett brott mot internationell rätt
