USA och Iran kommer inte att mötas för förhandlingar i Islamabad under helgen. Irans delegation lämnade Pakistan innan USA:s sändebud ens hunnit lyfta från Washington. Enligt Irankännaren Rouzbeh Parsi är det tydligt att båda parterna fortsättningsvis försöker visa hur starka de är, efter en vecka där de upprepat hot mot varandra.
– Nu är vi tillbaka till att båda ska påstå att de har tiden på sin sida. Och då är frågan om de bara rullar på med varsin blockad av Hormuzsundet, eller om någon av dem kommer att initiera krigshandlingar. I så fall skulle vi vara tillbaka på ruta ett, säger han.
Irans utrikesminister Abbas Araghchi tillbringade ett dygn i Pakistan och framförde där under möten Irans krav på USA till pakistanska ministrar.
Förhoppningarna om att USA och Iran skulle mötas hade ökat på fredagen när Trump påstod att ett möte med ”de som sitter vid makten” i Iran var klart, vilket Iran upprepade gånger förnekade.
Enligt Rouzbeh Parsi skulle det inställda mötet kunna vara ett förhandlingsknep som innebär att faktiska förhandlingar äger rum inom kort, men ser det inte som ett särskilt troligt scenario.
Vartåt det barkar härifrån är det svårt att förutspå, men ett återupptaget fullskaligt krig är det få som vill se, säger han.
– Det är egentligen bara populärt hos några hårdföra i Teheran, några få personer i Washington och rätt många politiker i Tel Aviv. Det är ingen annan som hejar på ett fortsatt krig.
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, hade låga förväntningar för att ett möte mellan länderna skulle äga rum under helgen.
– Dels är det det formella hindret med USA:s sjöblockad som Iran ser som ett brott mot den tidigare överenskommelsen om vapenvilan. Och dels har Iran inte ett speciellt stort förtroende för vare sig Witkoff eller Kushner – redan vid den förra förhandlingsomgången sa de att de inte vill förhandla med dem, säger han.
De inställda förhandlingarna innebär också att dödläget mellan länderna får en fortsättning. Trump har sagt att vapenvilan fortsätter att gälla på obestämd tid, men läget är tufft ekonomiskt för båda två.
– De materiella kostnaderna för kriget under 40 dagar uppgår enligt preliminära iranska beräkningar till 270 miljarder dollar vilket lägger sten på bördan när det gäller Irans ekonomi.
Den iranska ekonomin gick på knäna redan innan kriget, och efter de amerikanska och israeliska attackerna mot flera sektorer inom den iranska industrin uppskattas, enligt Fazlhashemi, upp emot två miljoner iranier ha blivit av med sina jobb.
Trots den bistra sanningen kring Irans ekonomi tror båda experterna att Trumpadministrationen är mer pressad för att få till en lösning på kriget. Det beror främst på det rådande transportstoppet i Hormuzsundet, säger Mohammad Fazlhashemi.
– Det sätter stor press på världsekonomin, vilket kan leda till ransonering av drivmedel, att inflationen drivs upp och så vidare. Den vägen sätter man press på USA. Det här vill Iran utnyttja och visa att de inte har så bråttom. De kan sätta press på USA för att tvinga dem att göra substantiella eftergifter mot Iran.
