Artikeln i korthet
● EU:s plan för att snabbt reglera farliga kemikalier har försenats kraftigt.
● Miljöorganisationer anklagar kommissionen för att prioritera industrin före hälsa och miljö.
● Fördröjningarna har enligt organisationerna lett till att stora mängder farliga ämnen släppts ut i onödan.
Våren 2022 sjösatte EU-kommissionen en omfattande färdplan för att snabbt reglera tusentals olika kemiska ämnen som är kända för att vara särskilt farliga för hälsan och miljön. Tanken var att i ett svep hantera stora grupper av ämnen med liknande egenskaper, för att komma bort från problemet att ett förbjudet ämne snabbt ersätts av ett annat som inte hunnit regleras ännu.
Färdplanen omfattar 22 grupper av ämnen, bland annat hormonstörande bisfenoler, bromerade flamskyddsmedel, tungmetaller i smycken och vissa organiska lösningsmedel.
Enligt regelverket måste kommissionen ta fram ett utkast till beslut senast tre månader efter det att expertkommittéerna inom EU:s kemikaliemyndighet ECHA har lämnat sitt vetenskapliga yttrande.
Men enligt rapporten Restrictions Roadblock, som har tagits fram av miljöorganisationerna EEB och ClientEarth, har tidsgränsen hittills överskridits i samtliga fall. I genomsnitt har det tagit drygt två år, och mer än 60 procent av alla ärenden tycks ha kört fast rejält.
– Kommissionen har en skyldighet att skydda människor och miljö när man vet att det finns en risk. När det dröjer så här mycket trots att expertkommittéerna har konstaterat oacceptabla risker betraktar vi det som ett lagbrott, säger Dolores Romano, policyansvarig för kemikalier vid det europeiska nätverket av miljöorganisationer EEB.
En förklaring till förseningarna är enligt rapportförfattarna att EU-kommissionen nu lägger större vikt vid kemiindustrins önskemål och konkurrenskraft, på grund av det hårdare omvärldsläget. Det framförs även argument att vissa hälsofarliga ämnen anses nödvändiga för den gröna omställningen – till exempel organiska lösningsmedel inom batteritillverkning.
Men miljöorganisationerna menar också att industrin försvårar processerna genom att inte lämna ut all information på en gång.
– Det är en taktik vi ser ofta, säger Dolores Romano.
Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på svenska Kemikalieinspektionen, tycker att kritiken delvis är överdriven. Hennes generella bild är att EU har ett bra system för att reglera farliga ämnen, där vinster för hälsa och miljö vägs mot samhällsekonomiska konsekvenser. Men hon håller med om att det kan vara svårt att få fram det dataunderlag som behövs – och att hanteringen sedan kan dra ut på tiden.
– I sådana här processer är vi ju helt beroende av att få information från företagen, och det kan helt klart vara en utmaning att få det tidigt i processen, säger Jenny Ivarsson.
– Vi har tillsammans med Frankrike lämnat in förslag om att reglera ämnen i textilier som kan irritera huden, och det ärendet har legat där i över fem år nu sedan ECHA:s expertkommittéer sagt sitt. Det har vi påtalat flera gånger.
Rapportförfattarna skriver också att EU-kommissionen utsätts för en oproportionerligt stor lobbyverksamhet från industrin. Kristina Neimert Carne, expert på Ikem som företräder den svenska kemi-, läkemedels- och plastindustrin, har svårt att bedöma omfattningen men menar att det är en viktig del av deras uppdrag att lyfta fram hur industrin påverkas av nya regleringar.
– I ett demokratiskt samhälle så har ju alla ansvar att berätta vad som är viktigt för den egna organisationen. Så det är klart att vi framför våra medlemsföretags synpunkter när vi anser att det är viktigt, för att kommissionen ska ha rätt underlag. Det gäller ju miljöorganisationerna också. Vem som är mest inflytelserik har jag svårt att säga, säger hon.
Fördröjningen av EU:s färdplan har enligt miljöorganisationerna hittills lett till att nästan 100 000 ton farliga ämnen släppts ut i onödan. I rapporten har de gjort en grov uppskattning utifrån sex specifika ärenden som dragit ut på tiden, bland annat olika typer av mjukgörare och flamskyddsmedel, PFAS i brandskum samt bly i PVC-plast, ammunition och fiskeredskap.
– Det är en grov beräkning som ligger i underkant, av en liten del av problemet. Det ger en bild av konsekvenserna och hur viktigt det är att de här processerna tar fart, säger Dolores Romano.
Läs mer:
Cancerframkallande ämne hittat i barnkläder i Sverige
Sverige vill stoppa allergiframkallande ämnen – sex år senare är de fortfarande tillåtna
