I dag är ingen vanlig dag; i dag är Litteraturens dag.
Den 4 maj arrangerade Författarförbundet evenemanget för femte året i rad. På Dramatens lilla scen diskuterades litteraturens samtid och framtid i Sverige.
Samtalen handlade om ljudbokens ekonomi, bibliotekens svåra position och det kulturpolitiska läget. Och – förstås – om artificiell intelligens.
Svenska Förläggareföreningens årliga undersökning Bokbarometern, som nyligen släpptes, visade att endast 3 procent av alla tillfrågade hade en positiv attityd till AI-skrivna böcker. Rena maskinfabrikat är ingen intresserad av – men gränsen mot artificiell intelligens är ändå inte helt lätt att dra, menar föreningens ordförande Richard Herold, förläggare på Natur & Kultur.
– Jag tror att författare redan i dag använder AI och att det kommer att öka. Inte genom att be den att skriva en bok på 350 000 tecken, det tror jag inte kommer att hända. Däremot kan AI fungera som bollplank, säger han till DN.
Märker du det på ditt förlag, att författare använder AI?
– Inte författare på vårt förlag, vad jag vet. Men jag har hört andra författare tala öppet om att de har använt AI i allt från research till att bygga storyline, säger han och fortsätter:
– En så pass kraftfull teknik kommer att användas av olika aktörer i den här världen.
Är en sådan utveckling neutral? Eller bör man försöka hindra den?
– Det viktigaste är att den är transparent. I den mån det går. En författare som har använt ett verktyg bestämmer ju själv hur mycket man vill berätta om processen. Ju mer inbäddad den artificiella intelligensen blir i de verktyg vi använder, desto svårare blir gränsdragningen. Ur upphovsrättssynpunkt är det helt centralt att det finns en mänsklig författare bakom de böcker vi ger ut.
Den amerikanska författarorganisationen Authors Guild har lanserat en särskild märkning, ”Human Authored”, för att lyfta fram de verk som inte har nyttjat artificiell intelligens (annat än som stavnings- eller researchhjälp).
Richard Herold är dock ingen stor anhängare av den idén.
– Det är svårt att se hur det där ska fungera. Det är inte så att man använder en särskild maskin som står borta i ett hörn. I och med att AI är inbäddat i allt fler av verktygen landar mycket av ansvaret på författarna själva, säger han.
– Däremot tror jag att det kommer att dyka upp förlag som säger: ”Ingen AI har kommit i närheten av våra böcker”. Det finns en marknad för förlag som är tydliga med hur de arbetar med de här sakerna, åtminstone så länge läsarna inte vill ha in AI i litteraturen.
Men om språkmodellernas inblandning i skapandet av nya originalverk än så länge befinner sig på ett förhållandevis tidigt stadium har de redan i dag fingrarna djupt nere i översättningssyltburken.
Det är också det scensamtalet om ”AI och språket” på Litteraturens dag fokuserar mest på. En av deltagarna, översättaren och författaren Daniel Gustafsson, konstaterar när DN fångar honom i foajén att det är många översättare i dag som funderar på att lämna yrket eftersom det blir allt svårare att försörja sig på.
Har du själv förlorat inkomster på grund av AI?
– Jag tillhör kanske inte kategorin som gör det, men jag har kollegor som drabbas. Det är ju mest genrelitteratur, om man kan kalla det så, som översätts med AI i dag. Och en hel del som översatte sådant tidigare får nu sitta och tvätta texter i stället. Redigera AI-översättningar, alltså, för mycket mindre pengar.
– Uppdrag som kanske förr fungerade som inkörsport för unga översättare försvinner. Och så översätts det ju generellt mindre, säger Daniel Gustafsson.
Det senare pekar också Författarförbundets ordförande Anja Gatu ut som det stora hotet mot dagens översättare, snarare än AI i sig. 50 procent av förbundets översättarmedlemmar har uppgett att de tappat uppdrag under det senaste året.
– Vi har en helt nygjord enkät, så det är bara preliminära siffror som vi inte har analyserat än. Men det verkar på den undersökningen som att det stora tappet beror på att det ges ut färre översatta böcker överlag, säger Anja Gatu till DN.
Från Dramatens lilla scen konstaterade Norstedts förlagschef Håkan Bravinger att översatta böcker har gått från att utgöra 60 till ynka 15 procent av utbudet på marknaden.
Översättningen från engelska förlorar på att de anglosaxiskt inriktade svenskarna hellre läser på originalspråk. Dessutom rasar generellt de tryckta upplagorna – som förlagen tjänar mest pengar på – i storlek medan strömningsmarknaden växer.
– När inkomsterna per titel går ner blir de översatta titlarna ännu dyrare för förlagen, och de blir mindre riskbenägna, säger Anja Gatu.
Alltså lockar upplägget med AI-översättning och efterredigering av mänsklig redaktör – som hon dock förhåller sig starkt kritisk till.
– Alla som har åtagit sig den här typen av redigeringsuppdrag säger att det ändå krävs en enormt stor mänsklig inblandning, så många timmar för att få texten att bli ens godtagbar, säger hon.
Anja Gatu berättar att hon har provläst ungdomsböcker översatta med hjälp av AI.
– Under läsningen insåg jag att det hela tiden tog emot. Det var någonting som kärvade. Jag är en van vuxenläsare, och det här skulle vara lättsmält ungdomslitteratur – så när det kärvar på det sättet är någonting fel, menar hon.
– Språket och språkkänslan fanns liksom inte där. Så även när förlagen har lagt ned en massa timmar på mänsklig efterredigering blir det inte tillräckligt bra.
Det finns även AI-företag som erbjuder helhetslösningar, där texten utlovas vara helt och hållet klar när den skickas till förlag. Nuanxed heter en flitigt anlitad firma, som bland annat Kristoffer Linds förlag Lind & Co använder.
– Språkmodellen DeepL gör grundjobbet. Sen har de översättare som redigerar, och på det korrekturläsare. Texten kommer till oss sättningsklar, berättar Kristoffer Lind.
– I början var vi rätt tveksamma till det där och gick igenom en extra gång. Och i dag gör vi det ibland, om det är någonting vi behöver vara särskilt noga med, men de är oftast bra.
Kristoffer Lind menar att alla större förlag använder sig av AI-assisterade översättningar, även om de specifika lösningarna ser lite olika ut.
Sparar det tid och pengar för er?
– Vi sparar väldigt mycket tid. Förvånansvärt lite pengar.
Det är dock långtifrån alla manus som lämpar sig för att skickas till Nuanxed.
– För texter som är lite mer komplicerade, som ställer lite högre krav på språk och stil, så är inte AI ett bra alternativ. Jag skulle helst inte vilja kalla det för fint och fult eller högt och lågt, men en mänsklig översättare är nästan alltid bättre, erkänner han.
– Fast ibland är det svårt att hitta en. Det finns böcker som är väldigt populära på strömningstjänsterna men mindre populära bland översättare, och då har vi varit med om att riktiga översättare tar på sig jobbet fast de kanske inte tycker det är så kul. Och så gör de ett halvdåligt jobb. Med Nuanxed får vi en väldigt stabil nivå.
Om man vill få en tydlig vink om var skiljelinjen mellan AI-assisterad och mänsklig översättning går kan man vända blicken mot Bonnierförlagen. Generellt inom förlagsgruppen använder man AI-översättningar, men på flaggskeppet Albert Bonniers förlag lyser de än så länge med sin frånvaro.
– Det känns inte aktuellt för oss i nuläget. Vi är ett förlag där hantverket står i centrum och jag tänker att det under en överskådlig framtid kommer att vara så, konstaterar Johanna Haegerström, ansvarig för utländsk skönlitteratur.
Läs mer:
Richard Herold: Så kommer AI att förändra förlagsvärlden i grunden
Desperata illustratörer rasar mot AI: ”Stöldgodset används för att ersätta oss”
