Det började med en djuranalogi.
När danska medier granskade de nyvalda politikerna efter folketingsvalet den 24 mars, dök ett inlägg från Nadja Natalie Isaksen i nationalkonservativa Borgernes Parti upp på X.
”En katt blir inte en häst för att den är född i ett stall”, skrev hon om Samira Nawa, vice ordförande i socialliberala Radikale Venstre, och ifrågasatte hennes danskhet.
I efterföljande intervjuer stod Isaksen fast vid formuleringen.
– Dansk är något man är, inte något man blir på grund av ett papper, sade hon i Danmarks Radio och lanserade begreppet ”biologisk danskhet”.
Uttalandet väckte starka reaktioner i nästan alla partier och utlöste en nationell debatt.
På sitt kontor i Folketinget suckar Samira Nawa.
– Det mest absurda var när en annan företrädare för Borgernes Parti kopplade ”biologisk danskhet” till danskars förmåga att tåla mjölk.
Mjölk har under senare år blivit symbol i delar av den internationella extremhögern, där drycken kopplas till idéer om vit och nordeuropeisk identitet.
För Samira Nawa blev debatten ännu ett tecken på hur långt diskussionen om danskhet har förflyttats.
Längs väggen på hennes kontor står valplakaten fortfarande kvar. På varje affisch smälter hennes ansikte samman med någon annans: en kvinna i hijab, en man i turban, en hbtq-person.
– För mig är de alla danskar, säger hon.
I Folketinget i Köpenhamn har arbetet stannat av. Drygt en månad efter valet har Danmark fortfarande ingen ny regering.
Tidigare samma dag har Samira Nawa suttit i förhandlingar med sittande statsminister Mette Frederiksen (S) för sjunde gången på kort tid.
Samtidigt har hon hamnat i centrum för frågan om vem som fullt ut får räknas som dansk.
Samira Nawa föddes i Danmark 1988 och växte upp i Roskilde. Hennes föräldrar kom dit från Afghanistan. När hon gick in i rikspolitiken 2019 ville hon inte bli politikern som alltid pratade om integration och identitet.
– Ingenting av det jag gjort under de här sju åren har handlat om invandrare, utlänningar eller muslimer. Det har handlat om arbetsmarknad, jämställdhet, klimat och ekonomi.
Samira Nawa menar att debatten inte bara handlar om henne, utan om alla i Danmark med liknande bakgrund – tvåspråkiga, personer med utlandsfödda föräldrar eller med en annan tro än majoriteten.
– Det är en attack mot dem, och därmed mot vår demokrati och hela vårt samhälle. Därför har jag gjort upp med mig själv om att jag måste ta kampen.
Hennes erfarenhet speglar en längre utveckling i dansk politik.
Under 2000-talet har Danmark blivit känt för sin strama migrationspolitik. Det som började som högerpopulistiska krav har blivit bred politisk linje, där inte minst Socialdemokratiet nu driver på för återvandring och noll asylmottagande.
Debatten har gradvis förskjutits. Först var det kriminella, sedan bidragstagare som skulle lämna landet. 2019 blev permanenta uppehållstillstånd undantag snarare än regel.
Inför valet i mars breddades debatten när högerpopulistiska Dansk Folkeparti började kräva ”nettoutvandring” av muslimer – att fler med muslimsk bakgrund ska lämna Danmark än som får komma in.
Partiet, som de senaste åren legat nära spärrgränsen, har nu gjort comeback med 9,1 procent av rösterna.
– Vi måste inse att islam fungerar som en kulturellt främmande kropp i det danska folket, har partiledaren Morten Messerschmidt sagt.
I somras skrev han också ”res hem” under ett av Samira Nawas inlägg på Facebook.
– Res hem till vad?, undrar Samira Nawa.
Hon minns hur hon som barn blev tillsagd av sina föräldrar att gå tyst i trapphuset för att grannarna inte skulle tänka att ”det är invandrarna som inte vet hur man beter sig”.
Fakta.Samira Nawa
Ålder: 38 år.
Bor: Roskilde.
Familj: Man och två barn.
Gör: Vice ordförande i socialliberala Radikale Venstre som fick 5,8 procent i det danska valet den 24 mars.
– Mina föräldrar sa ofta att vi inte skulle ligga samhället till last. Ingen skulle ha en anledning att titta på oss och säga att ”det är invandrarnas fel”.
Uppväxten präglades av höga krav på utbildning och arbete. För Samira Nawa ledde det till ekonomiutbildning och jobb på ekonomi- och inrikesdepartementet.
Frågan om vem som räknas som dansk följde henne tidigt in i politiken.
När vi träffade Samira Nawa inför folketingsvalet 2019, deltog hon i en protest mot den högerextrema politikern Rasmus Paludan i stadsdelen Nørrebro i Köpenhamn.
– Vi vill visa att mångfald är någonting gott. Det finns ett annat Danmark än det han visar upp, sade hon då.
Redan i kommunvalet i Roskilde 2009 gick hon till val med sloganen Danmark för danskarna.
– Då hade jag också gjort plakat. Jag ville visa att danskar, det är vi alla. Juden med kalott, kvinnan med slöja – oavsett hur man ser ut eller vad man har på sig.
Enligt Samira Nawa har debatten sedan dess förändrats i grunden. Det som tidigare handlade om språk, arbete och integration har enligt henne skiftat till kultur, ursprung – och våren 2026 även gener.
– Danmark har nått en gräns för hur mycket migrationspolitiken kan stramas åt. Då flyttas debatten vidare – och man hamnar plötsligt i en retorik som påminner om 1930-talets riktig fula debatt om gener och arvsmassa, säger hon.
Mira Skadegård, diskrimineringsforskare vid Aalborg Universitet, menar att den typen av retorik har funnits även tidigare i dansk politik – men att den nu blivit mer explicit.
– Om man tog citat från 30- och 40-talet och bara bytte ut ordet ”jude” mot ”muslim”, skulle man nästan tro att det var skrivet i dag, säger hon.
Hon pekar på att partier som Dansk Folkeparti länge använt en hård retorik om muslimer och invandring, men att uttrycken med tiden blivit mer polerade.
– Nu ser vi i stället nya partier längre ut till höger som inte försöker dölja retoriken på samma sätt.
Enligt Mira Skadegård är det också därför debatten om ”biologisk danskhet” väckt så starka reaktioner.
– I Norden förknippas rasism fortfarande främst med biologiska idéer om arv och gener. När någon uttrycker sig så explicit känner människor igen den gamla rasismen direkt, säger hon.
Danmark brukar fungera som en slags förvarning för svensk migrationsdebatt. Men under våren har diskussioner om islam, nationell tillhörighet och vem som fullt ut kan betraktas som svensk eller dansk förts parallellt på båda sidor Öresund.
När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i SVT:s dokumentär Makthavarna tog avstånd från idén om en ”blågul islam”, motiverade han det med att islam och svenskhet inte går att förena fullt ut.
– Är man muslim, då skiljer man inte på det världsliga och det andliga, sade han.
För riksdagsledamoten och tidigare Centerledaren Muharrem Demirok har debatten om Samira Nawa väckt igenkänning.
Han har själv beskrivit hur hans svenskhet ifrågasatts trots att han är född i Sverige och har en svensk mamma. När DN intervjuade honom för ett par år sedan var hans rum i riksdagen fyllt av julpynt, halmbockar och skumtomtar – nästan övertydligt svenskt.
– Det räcker inte längre att göra rätt för sig, vara medborgare eller ens vara född i landet. Man har gått tillbaka till en gammal idé om ”jord och blod”, säger han nu.
Under våren har Muharrem Demirok lyft Samira Nawas fall som ett exempel på hur debatten förändrats.
– Vi ser i Danmark hur modiga politiker som Samira Nawa står upp för att medborgarskapet är heligt. I Sverige ser vi också hur svenskheten allt oftare görs villkorad för vissa grupper, säger han.
Muharrem Demirok oroas över hur den typen av resonemang numera hörs även i de politiska finrummen.
– Man kan säga sådana saker i talarstolen i både Köpenhamn och Stockholm utan att det blir mer än krusningar på ytan.
Samira Nawa känner igen beskrivningen.
– Vi pratar mycket om trygg arbetsmiljö på danska arbetsplatser. Samtidigt är det okej att introducera rasteorier som bara hör hemma i historieböckerna i Folketinget.
Politikern Nadja Natalie Isaksen har senare bett om ursäkt för sitt uttalande om katten och stallet och lämnat Borgernes Parti – som i praktiken imploderat efter valet i mars.
Men debatten har satt spår. Samira Nawa berättar att hennes tolvårige son följer rapporteringen och läser kommentarerna på nätet. En dag frågade han henne: ”Varför hatar de dig mamma, vad har du gjort?”
– Jag tycker inte att det är frågor som ett barn ska behöva gå runt och fundera på.
Fakta.Historiskt utdragen regeringsbildning i Danmark
Sedan folketingsvalet den 24 mars befinner sig Danmark i ett parlamentariskt dödläge. Varken det rödgröna blocket (84 mandat) eller det blå blocket (77 mandat) nådde egen majoritet. Mittenpartiet Moderaterne (14 mandat) sitter på den avgörande vågmästarrollen eftersom inget block når de 90 mandat som krävs.
Efter att sittande statsminister Mette Frederiksen (S) tvingats ge upp försöken att bilda regering, leds förhandlingarna nu av Venstres Troels Lund Poulsen. Det är de hittills längsta regeringsförhandlingarna i Danmark i modern tid.
Läs mer:
Karin Eriksson: Det danska regeringskaoset är obehagligt för svenska S
