Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Om förhandlingar havererar måste vi kampanja för en ny omröstning, sade Keir Starmer på Labours partimöte 2018 och tillade:
– Inget utesluter att ”remain” fortfarande är ett alternativ.
Konferenssalen exploderade. Keir Starmer fick en spontan stående ovation, det har han inte fått sedan dess, och talet säkrade hans stöd bland partikollegorna, berättar hans biografiförfattare Tom Baldwin när jag intervjuar honom.
Det har gått tio år sedan 52 procent av britterna röstade för brexit. EU-frågan gjorde Keir Starmer till partiledare för Labour 2020. Nu kan den ironiskt nog komma att fälla honom.
I den partiledarstrid som är i färd med att blossa upp efter Labours stora förluster i lokalvalen i början av maj har ett återinträde i EU seglat upp på agendan.
Startskottet kom i ett tal som Wes Streeting gav på en konferens förra helgen, dagen efter att han avgått som hälsominister, krävt att Keir Starmer gör detsamma och insisterat på en konkurrens om premiärministerposten. I talet kallade han brexit för ett katastrofalt misstag och sade att Storbritannien borde gå med i EU igen.
Det blev stora rubriker, men utspelet uppskattades inte av Manchesters borgmästare Andy Burnham, som också har siktet inställt på Downing Street. Inte för att han är emot EU, utan av rent strategiska skäl. För att kunna utmana Starmer måste Burnham nämligen först vinna ett fyllnadsval i ett distrikt där många i omröstningen 2016 ville ha brexit. Att stöta sig med brexitörerna just nu, skulle kunna stoppa hans väg mot ett premiärministerskap.
Egentligen var det bara en tidsfråga innan EU återigen skulle hamna i centrum av den politiska debatten. Brexit var en nationell chock och obearbetade trauman har en tendens att stiga upp till ytan vid nya kriser.
Det finns en som gnuggar händerna över splittringen i regeringspartiet.
I dag är en majoritet av britterna för ett återinträde. Deras land blev inte rikare utanför EU, inte heller invandringen minskade. Den svängda opinionen kan också förklaras med ett generationsskifte. Det var framför allt äldre som var för brexit. Många av dem finns inte längre kvar i röstlängderna.
Ändå är vägen framåt högst oklar.
I ett tal nyligen lovade Keir Starmer att placera Storbritannien i hjärtat av Europa. I samma anförande sade han att de röda linjer som håller landet utanför tullunionen och EU:s inre marknad inte skulle korsas. Hur det går ihop är svårt att förstå.
Men det finns en som gnuggar händerna över splittringen i regeringspartiet. Det handlar förstås om Nigel – mr Brexit – Farage, ledare för högerpopulistiska Reform UK som aldrig är sen att påpeka Labours brist på ledarskap och tydliga besked.
Läs mer:
Sandra Stiskalo: Är det nu den drar i gång igen, kaospolitiken?















