Tittar man upp i natthimlen och skymtar ljusglimtar som rör sig är sannolikheten stor att man fått korn på en av Elon Musks satelliter. På ett decennium har Musk ritat om himlavalvet. Över 10 000 Musksatelliter rör sig nu i snabb takt i låg omloppsbana. Tidigare i år ansökte Musk om att få skicka upp ytterligare en miljon satelliter.
Starlink, hans lågtflygande satellitkoloni, förser människor i över 100 länder med internet och är den mest lönsamma delen av Space X. I veckan börsnoteras Space X på Nasdaq. En händelse av historiska proportioner. Värdet på aktien är så högt att börsnoteringen är den största någonsin. Den kan förvandla Musk, som äger omkring hälften av Space X, till planetens första dollarbiljonär, i besittning av tusen miljarder dollar.
Noteringen bidrar med kontur till Musks imperium. Centrala delar av den amerikanska staten, som försvarshögkvarteret Pentagon och rymdstyrelsen Nasa, är i dag beroende av Musks tjänster. Under 2025 stod Starship, raketdelen av Space X, för fem av sex amerikanska raketuppskjutningar. Mellan USA och rymden står alltså Elon Musk. Fjortonbarnsfadern från Pretoria är supermaktens grindvakt till himlen.
”Muskism” kallar författarna Quinn Slobodian och Ben Tarnoff denna bedrift. I sin nya bok ”Muskism. A guide for the perplexed” visar duon hur skickligt Musk lagt under sig känslig infrastruktur. Att äta sig in i statsapparatens själva skelett är en av hans specialiteter, den kanske mest avgörande för hans förmögenhet och makt.
”Försöker man dra sladden ur Musk inser man att han äger uttaget”, skriver Slobodian och Tarnoff i boken. Det är mot bakgrund av den positionen man kan förstå det astronomiska börsvärdet, föreslår Quinn Slobodian när jag intervjuar honom på en parkbänk utanför School of Global Studies vid Boston University. Slobodian, född i Kanada, är professor i internationell historia där.
Musks försprång till rymden gör Space X till en potentiell skiljedomare i krig och väpnade konflikter. Det skrivs inte ut i klartext i prospektet till aktieägare. Men Slobodian tänker att Starships raketer snart kommer att kunna frakta vapen och ammunition genom rymden, en himmelsk taxitjänst för missiler. Stater och andra betalande kunder skulle därmed slippa de kostsamma och farliga fördröjningar som det innebär att transportera tunga vapen genom till exempel minerade vatten. USA:s pågående krig mot Iran skulle kunna ha sett annorlunda ut.
En sådan utveckling rimmar med den så kallade Rumsfelddoktrinen, som Space X tillväxt är ett resultat av. Den republikanske försvarsministern Donald Rumsfeld ansåg i början av 2000-talet att Pentagons byråkrati och ineffektiva tillverkningsindustri utgjorde ett nationellt säkerhetshot. Den 10 september 2001, dagen innan terrorattacken mot World Trade Center, lanserade Rumsfeld en teknikrevolution som gick ut på att försvarsmakten skulle ingå i partnerskap med digitala uppstickare från Silicon Valley. Småskaliga markförband skulle bli mer lättnavigerade tack vare snabbt överförd bilddata från nya lågtflygande satelliter ägda av försvarsmakten.
Inför USA:s vedergällningskrig i Mellanöstern gällde det att så snabbt som möjligt få satelliterna i skyn. Ett företag som då endast existerat i ett år landade det första Pentagonkontraktet. Space X, grundat av Elon Musk 2002, fick förtroendet. När USA sedan invaderade Irak 2004 avfyrades nästan en fjärdel av alla amerikanska bomber och missiler med hjälp av gps-navigatorer, en form av satellitdata som Musk tidigt insåg den oerhörda kommersiella potentialen i.
Musks allra första teknikbolag, Zip2, grundat 1995, var just en digital karttjänst för företag i Stillahavsbukten som kapitaliserade på data från försvarsmaktens nya satelliter. Här ser författarna bakom ”Muskism” en röd tråd som löper genom Musks vittförgrenade teknikimperium fram till veckans börsnotering av Space X. Musk kan låta som en libertarian, en entreprenör som betraktar staten som en bromskloss för sitt geni. Men det som gjort Musk unik är inte hans förakt för staten, utan hans förmåga att smälta samman med den, kapitalisera på dess innovationer, luta sig mot dess lån och försäkringar, hävdar Quinn Slobodian.
Ta Doge, det mest extrema uttrycket för Musks sammanflätning med staten. Doge var den statliga ”effektiviseringsbyrå” som Trump skräddarsydde åt Musk som tack för en injektion på 290 miljoner dollar i förra presidentvalrörelsen. Trump tillträdde på nytt som president den 20 januari 2025. Inom loppet av 30 minuter hade Musks armé av tekniksoldater lagt beslag på miljontals statsanställdas personuppgifter och börjat integrera myndigheters databaser för att med hjälp av AI-teknik slakta statliga regleringar som Musk fann överflödiga. Och kanske som hinder mot hans egen ambition att privatisera tillgången till rymden.
Att Vita huset inte var stort nog för både Trump och Musk blev uppenbart i maj samma år, när relationen bröt samman under spektakulära former. Men Muskföretagens kontrakt med statsapparaten består och fler har slutits sedan den stökiga skilsmässan. Musks kandidat till posten som Nasa-chef, vännen och miljardären Jared Isaacman, har nu installerats.
Är det i ljuset av denna samverkan med följsamma regeringar som man ska förstå Musks uppvaktning av högerextrema partier i Europa? Ska Musks världsherravälde fullbordas – ska månen, Mars och resten av rymden bli hans – måste statligt kapital fortsätta flöda in i verksamheten och antalet statliga reglingar minimeras.
– Det slås fast om och om igen i prospektet för aktieägare, säger Quinn Slobodian. Space X är beroende av gästvänliga regeringar som förser företaget med licenser och inte reglerar utsläpp. Om dessa villkor förändras undergrävs hela livskraften i företaget. Om något håller Musk vaken om nätterna är det just risken för att demokratiskt valda regeringar fattar beslut som går emot honom. Inte att nästa raketuppskjutning ska misslyckas.
Stelbenta byråkratiska sammanslutningar som EU tycks hotfulla för Musk. Lättrörda ytterkantspartier som kan mobiliseras mot överstatlig nit är användbara. Entreprenören som snart kan bli biljonär bland annat tack vare sina uppdrag för den amerikanska militärmakten talar inte sällan i krigiska termer när han frotterar sig med högerextrema. Enligt ”Muskism” marknadsförde Musk högerpartier och högerrörelser i 16 länder mellan 2023 och 2025, från Argentina via Italien till Nya Zeeland.
I september 2025 agiterade Musk på videolänk för den brittiska fascisten Tommy Robinsons räkning i London. Hundratusentals anhängare lyssnade. Temat var, som ofta, hotet från flyktinginvandringen. Ni måste slå tillbaka, sade Musk, och krävde ett brittiskt regimskifte. ”Oavsett om vi väljer våldets väg eller inte, så kommer våldet att riktas mot er”, hetsade Musk. ”Ni kan slå tillbaka eller dö.”
Fakta.Börsnoteringen av Space X
Fredagen den 12 juni ska Elon Musks rymdimperium Space X noteras på Nasdaqbörsen.
555,6 miljoner aktier ska dra in 75 miljarder dollar vilket gör börsnotering till den största i historien och kan resultera i att Elon Musk blir jordens första dollarbiljonär.
Företagets uttalade mål är att framställa återanvändbara rymdsonder som ska frakta människor till Mars, men också utveckla AI-center i rymden och mänskliga kolonier på månen.
Ai-företaget Xai ingår i Space X liksom socialamedieplattformen X och Ai-verktyget Grok.
Läs mer:
Här lägger Musk grunden för sitt imperium
Sandra Stiskalo: Elon Musk skapar kaos – matar radikala brittiska högern
Källor: Kontrakt med Musk för viktiga för att sägas upp
