De spända relationerna mellan Europa och USA har länge legat som en våt filt över Bryssel, men på sistone har tonläget från Vita huset mjukats upp något.
– Inga nyheter är bra nyheter. Varje dag utan nya utspel från Washington är en seger, konstaterar en källa med insyn.
Inför att Natos försvarsministrar sammanstrålade på torsdagen i stekande sommarvärme fanns en oro för att USA skulle komma med nya beska besked.
Men den amerikanske försvarsministern – eller krigsministern som han kallas numera – Pete Hegseth höll en ovanligt låg profil. Han kallade förvisso Nato för en papperstiger och uppmanade Europa att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, men de hätska utfallen lyste med sin frånvaro.
– Nato måste tillbaka till att vara en verklig och tuff militär allians, med kapacitet att möta hot och försvara Europa, sade han på väg in till mötet.
Generalsekreteraren Mark Rutte försäkrade att de europeiska allierade är på god väg.
– Vi har gjort stora framsteg i dag. Jag har hört allierad efter allierad berätta hur de ökar sina försvarsanslag. Vi spenderar mer och bättre, sade han med ett leende.
En källa till optimism är att inte heller veckans G7-möte i franska Evian slutade med bråk. I stället lyckades ledarna för världens största ekonomier oväntat enas om att öka pressen på Ryssland. Donald Trump tycks, åtminstone för stunden, ha skärpt linjen mot Moskva.
I Bryssel är bedömningen att det hänger ihop med Ukrainas nyvunna framgångar.
– Ukraina har momentum nu. De har tagit mer territorium än vad de har förlorat senaste månaderna. De har också varit effektiva i sina angrepp mot den ryska energisektorn, säger försvarsminister Pål Jonson (M) på plats i Natohögkvarteret.
Här, i ett monumentalt komplex av glas och stål som stoltserar med en rest av Berlinmuren vid entrén, sammanställer analytikerna underrättelser från slagfältet.
– Det ser allt sämre ut för Ryssland och allt bättre ut för Ukraina. Vi ser inga tecken på att en stor rysk offensiv är på väg, säger en högt uppsatt Natotjänsteman, och fortsätter:
– De senaste 12 månaderna har Ryssland befunnit sig i en nedåtgående spiral. Ukraina kan nu orsaka allvarlig skada på ockuperade områden samt inne i Ryssland.
Sådan styrka imponerar på Donald Trump, säger en annan källa i Bryssel.
– Han gillar ju inte förlorare.
Samtidigt som de ryska styrkorna pressas vid fronten slår Kreml allt oftare mot Natoländer, i form av hybridhot och regelrätta sabotage.
I förra veckan styrde två ryska stridsflygplan rakt mot Stockholms skärgård och Karlskrona. De vände bara några hundra meter från den svenska gränsen efter att Sverige skickat upp Gripenplan.
– Det är en del av Rysslands allt mer hänsynslösa beteende. De testar var de kan hitta svagheter. Sveriges respons var precis vad vi förväntar oss från alla allierade. Det sände en stark och klar signal, säger en annan Natotjänsteman.
Men trots en optimistisk ton inne på mötet finns det orosmoln.
USA planerar att dra tillbaka betydande resurser från Europa inom sex månader, underströk Hegseth. Just nu görs en översyn av amerikanska marktrupper och baser på den här sidan Atlanten.
Ska man tro talepunkterna i Natohögkvarteret är de europeiska allierade redan på väg att ersätta vad USA drar tillbaka.
– Vissa förmågor är lite svårare att ersätta än andra. Sverige är tillsammans med andra länder redo att öka sitt engagemang, säger Pål Jonson.
Han nämner att Sverige tidigarelagt etableringen av en stridsgrupp som ska utgå från Boden.
– Det är ytterligare ett sätt att stärka Natos förmåga till avskräckning och försvar.
Fakta.Toppmötet
Mötet med Natos försvarsministrar är det sista inför toppmötet i Ankara i juli. Då ska länderna stämma av hur det går med försvarssatsningarna. Vid toppmötet i Haag förra sommaren enades Natos medlemsländer om att lägga minst fem procent av bnp på försvarsrelaterade utgifter. Det var ett krav från USA.














