Regeringen har lovat att ”städa upp” i biståndet – efter vad man beskriver som år av bristande kontroll och korruption. Enprocentsmålet har övergetts och delar av biståndet styrts om mot export- och investeringsfrämjande.
DN har tidigare granskat följderna i södra Etiopien, där det svenska stödet till undernärda barn genom Islamic Relief drogs in utan att någon ersättare fanns på plats.
Samtidigt har biståndsanslagen till Business Sweden ökat. Under 2024 uppgick de till 65 miljoner kronor. Året därpå höjdes de till 100 miljoner kronor.
Någon traditionell biståndsverksamhet – som att vaccinera barn eller bygga skolor – handlar det inte om. Enligt Business Sweden, som ägs gemensamt av staten och näringslivet, ska uppdraget stärka svenska företags möjligheter på nya marknader och samtidigt bidra till ekonomisk utveckling i låg- och medelinkomstländer.
Mångmiljonbelopp har avsatts till att öppna nya biståndsfinansierade handelskontor. Ett av dem, i Lagos i Nigeria, invigdes i april 2025 under kronprinsessan Victorias och infrastrukturminister Andreas Carlsons besök.
Korruption är ett av Nigerias största samhällsproblem. I Transparency Internationals index ligger landet på plats 142 av 182.
På det nyöppnade svenska kontoret i Lagos stod energisektorn högt på dagordningen.
I november i fjol träffade den svenska handelssekreteraren och ambassadens förste sekreterare en nyckelperson för de svenska planerna: Mustapha Abdullahi, generaldirektör för Nigerias energimyndighet ECN.
”De svenska representanterna berättade om sina planer på att etablera en batterifabrik i Nigeria och lyfte fram de spännande möjligheterna till tekniköverföring och utveckling av lokal industri”, skrev Abdullahi samma dag på Instagram. Han tillade att han såg fram emot samarbetet.
Bara några veckor senare uppmärksammades Abdullahi av helt andra skäl.
Den nigerianska antikorruptionsorganisationen NACAT uppmanade landets president och brottsbekämpande myndigheter att utreda Abdullahi och ECN för misstänkta korruptionsbrott och maktmissbruk kopplat till solenergikontrakt.
Anklagelserna presenterades vid en presskonferens och rapporterades av flera etablerade nigerianska medier.
Trots det trappades de svenska kontakterna upp.
Vid ett nytt möte, den 25 mars i år, hade den svenska delegationen förstärkts med Johan Snellman, vice vd på Business Sweden, och en ansvarig för affärsutveckling och strategiska partnerskap på Svensk Exportkredit. De ingick i en större handelsdelegation ledd av statssekreterare Diana Janse.
Business Sweden uppger att mötet var en del av det biståndsfinansierade uppdraget och att resor av det här slaget kan finansieras med biståndsmedel. Samtidigt uppges mindre än tio procent av kostnaderna för det aktuella deltagandet ha finansierats med biståndsmedel.
Enligt Abdullahi handlade mötet om hur ett stort energiprojekt i Nigeria skulle finansieras med svenska exportkreditgarantier och lån från Svensk Exportkredit.
Samtidigt hade Nigerias antikorruptionsmyndighet, EFCC, fått upp ögonen för Abdullahi.
Den 13 maj greps och förhördes han av EFCC i en utredning om misstänkt penningtvätt, maktmissbruk och felaktig hantering av offentliga medel, enligt flera nigerianska medier. De misstänkta oegentligheterna uppges röra belopp motsvarande flera miljarder kronor.
Abdullahis eget kontor hävdade senare att han inte gripits, utan frivilligt infunnit sig efter en kallelse från EFCC. Han ska nu ha återvänt till sin tjänst.
Business Sweden har avböjt en intervju och i stället besvarat DN:s frågor skriftligt.
”Även om personen ifråga inte är dömd, så ser vi allvarligt på anklagelserna. Vi vidtog omedelbart åtgärder och meddelade att vi inte kan formalisera ett samarbete med ECN givet omständigheterna.”
Redan i december 2025 lämnade organisationen NACAT in en formell anmälan mot Abdullahi. Missade ni detta?
”Vi uppmärksammade inte medierapporteringen om anmälan från NACAT, däremot vidtog vi åtgärder så fort vi fick kännedom att EFCC formellt inlett ett ärende mot Abdullahi”, skriver presstjänsten.
NACAT ifrågasätter det svenska agerandet.
”Med tanke på de korruptionsanklagelser vi lyft fram mot ECN anser vi att de svenska regeringsföreträdarna inte borde ha träffat Dr Abdullahi”, skriver organisationen till DN.
DN:s genomgång av Business Swedens biståndsprojekt visar att tiotals miljoner biståndskronor gått till att utveckla den egna verksamheten, samtidigt som en stor del av de övriga biståndsmedlen går till projekt som ska skapa affärsmöjligheter för svenska företag.
Satsningarna sker samtidigt som den humanitära situationen är akut i stora delar av Nigeria och grundläggande nödhjälp saknar finansiering. På frågan om nyttan med att använda bistånd till kontor och satsningar för svenska företag skriver Business Sweden:
”När företag deltar i denna typ av projekt bidrar de med investeringar, teknik och kompetens som kan skapa sysselsättning, stärka lokala värdekedjor och bidra till exempelvis grön och digital omställning.”
Business Sweden skriver samtidigt att biståndsmedlen inte används för att finansiera enskilda företag, utan för att utveckla projekt och bygga partnerskap som ska bidra till långsiktig ekonomisk utveckling och förbättrade levnadsvillkor i partnerländer.
Svensk Exportkredit uppger att syftet med mötet var ”primärt kunskapsinhämtning om landet/regionen” och att man tydligt tar ställning mot all form av finansiell brottslighet.
DN har sökt Mustapha Abdullahi. Han har tidigare tillbakavisat anklagelserna och skrivit på Facebook:
”Historien har visat att den som står fast vid sanningen, strävar efter det bästa och arbetar för meningsfull utveckling ofta möter prövningar, motstånd och falska anklagelser. Men Allah är den bäste av planerare, och han ger seger åt dem som förblir ståndaktiga.”
DN har också sökt EFCC.
