Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Hon gav hjärtesorgen en stämma. Den var raspig och rå, men samtidigt innerlig, glasklar och uppriktig. När artisten Bonnie Tyler sjöng om att stå nedkyld i regnet och känna sig som en clown efter en havererad kärlekshistoria, så var det som om någonting inuti lättade, trots allt.
Det kommer alltid någon ny, tycktes hon vilja säga. Det är aldrig försent.
I sjuttiotalshittar som kronjuvelen ”It’s a heartache” och den countryklingande genombrottslåten ”Lost in France” – om att hitta en ny flamma som får hjärtat att fullkomligt fatta eld – gjorde Bonnie Tyler inte bara kärleken mänsklig, hon gav den lager på lager. Som vore den, i just hennes låtkatalog, ett kretslopp. Något som spirar, växer, dör. Leder till nya relationer, och nya lärdomar; ”It ain’t wise to need someone”, sammanfattar hon i ”It’s a heartache”, ”as much as I depended on you.”
Hon föddes i Wales 1951 och slog igenom redan 1976. Då med ”Lost in France”, som snabbt tog sig in på den brittiska topplistan och sålde i 250 000 exemplar. Ändå var det med ”It’s a heartache”, från året efter, som Bonnie Tyler blev ett globalt fenomen. I hennes säregna version flög låten rakt in på topplistorna i länder som Storbritannien, Sverige, Australien och Frankrike.
Skillnaden i sångstil mellan de två singlarna är slående. På ”Lost in France” sjunger hon ljust, mer som en ung folksångerska, medan ”It’s a heartache” presenterar en långt hesare Bonnie Tyler. Den rockigt råbarkade rösten – av Marianne Faithfullskt snitt – skulle komma att bli Tylers signum och bana väg för en mer än 50 år lång karriär, fylld av toppar, taggiga elgitarrer, mustiga ballader och dalar.
Bonnie Tyler, som började sjunga i kyrkan i södra Wales redan som barn och som senare fortsatte att framträda på nattklubbar som ung vuxen, visste tidigt att det var musik hon ville ägna sig åt. 24 år gammal fick hon till sist skivkontrakt och bytte i samband med detta namn – från Gaynor Hopkins. Men de många årens jakt på artistdrömmen hade slitit på rösten.
Med framgångarna 1976 kom också knutar på stämbanden. Den då 25-åriga Bonnie Tyler bestämde sig för att genomföra en operation. Det var efter det hon fick ett långt hesare tonfall, delvis på grund av att hon inte klarade av att följa läkarnas råd och började använda rösten under konvalescensen. Det var, har hon själv resonerat, paradoxalt nog viljan att skrika ut sin frustration efter operationen som ärrade hennes sångröst. Men samma brinnande otålighet gav henne också den där säregna, rökiga stämma som plöjde vägen till världsscenen. Eller, som hon själv konstaterar, i en intervju med Classic Pop från 2021: ”Jag är en rocktjej, i hjärtat.”
Under de efterföljande åren rörde Bonnie Tyler sig allt mer mot ett slags dramatisk, åttiotalsskimrande rock. Hon hade hjärtat i handen, men ögonen bland (de oftast regntunga) molnen. Ihop med producenten och låtskrivaren Jim Steinman skapade hon bland annat skivan ”Faster than the speed of night”, en samling av covers och nyskrivna låtar, med väloljade hittar som ”Have you ever seen the rain?”, ”Take me back” och den eleganta balladen ”Total eclipse of the heart”.
Albumet från 1983 blev Bonnie Tylers största kommersiella framgång med över en och en halv miljon sålda exemplar. Genom åren har hon gett ut 18 studioalbum, samarbetat med bland andra Desmond Child, Giorgio Moroder, Rod Stewart och Beth Hart, och hunnit representera Storbritannien i Eurovision Song Contest, så sent som 2013. Totalt har hon sålt fler än tio miljoner skivor.
2026 firade Bonnie Tyler 50 år i strålkastarljuset. I samband med det kunde hon se tillbaka på sin karriär med glädje, och tacksamhet. Sin sista skiva döpte hon till ”The best is yet to come”. Det var en devis som hon höll fast vid genom hela karriären. Från den spirande kärleken i hennes första hitlåt, till intervjun med Classic Pop i samband med skivsläppet 2021: ”Jag har varit väldigt lyckligt lottad, och jag vet om det”, sa hon. ”Jag har välsignats, om du förstår vad jag menar? Och jag har aldrig någonsin tagit det för givet.”
