Petra, som egentligen heter något annat, bodde i norra Sverige med sin pojkvän. Under deras förhållande utsatte han henne flera gånger för våld. En lördagskväll förra året tog han strypgrepp om hennes hals under en våldtäkt.
Petra var nära att förlora medvetandet och trodde att hon skulle dö. Mannen dömdes för våldtäkt och två fall av misshandel. Påföljden blev fängelse i tre år och fyra månader. Domen har överklagats till hovrätten.
Berättelsen kommer från en av de över 300 fällande våldtäktsdomar från 2025 som DN gått igenom. Kartläggningen visar att strypvåld förekommer i en tredjedel av fallen. Drygt en fjärdedel av de dömda gärningsmännen där det förekom strypvåld var under 25 år.
Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker och forskare i Region Bergslagen, har lång erfarenhet av att jobba med frågor om våld och framför allt strypvåld.
– Strypning är en väldigt intim och kontrollerande form av våld. Det är inte så förvånande att det ofta förekommer i våldtäktsfall där maktutövning, tvång och dominans är centrala inslag utöver den sexuella handlingen, säger hon och understryker att mörkertalet är stort.
Många fall anmäls inte.
Strypvåld är en av de största riskerna för dödligt våld i nära relationer, enligt polisen och Rättsmedicinalverket. Forskning från Mittuniversitetet i Sundsvall visar även att strypning är dubbelt så vanligt som dödsorsak bland unga jämfört med äldre. I domarna från 2025 berättar brottsoffren om dödsskräck, hjälplöshet och rädsla.
– Man har en människas liv i sina händer, säger Anna Jinghede Sundwall.
På akutmottagningen för våldtagna i Stockholm möter överläkaren Anna Möller och hennes kollegor många som utsatts för strypvåld. I en studie från förra året gick de igenom journaler för patienter mellan 16 och 29 år. En fjärdedel hade blivit strypta i samband med våldtäkten.
– Jämfört med för tio år sedan har siffran ökat markant, då låg den på åtta procent, säger Anna Möller.
Hon vet inte varför det ökat, men en teori är att porr och sociala medier normaliserar strypvåld.
– Unga börjar titta på porr redan vid 11–12 års ålder. Första gången de har sex kan de därför tro att det som de har sett är normalt.
– Oftast är det killar som stryper tjejer. Killarna får inte ut något av det rent fysiologiskt, utan det handlar nog mer om makt, porr, normer och att inte vara tråkig i sängen.
Exakt vilka skador som kan uppstå vid strypvåld är inte helt klarlagt, berättar Anna Möller. I ett unikt forskningsprojekt ska hon och hennes kollegor försöka ta reda på om det går att hitta skador som inte är ytliga efter strypning.
– Det är ovanligt med skador i underlivet vid våldtäkt men avsaknaden av skador betyder inte att det inte har hänt. På samma sätt kanske det är vid stryptag, det vet vi inte i dag.
De som blivit utsatta för strypvåld kan även få andra skador än enbart fysiska.
– Det påverkar dem psykiskt långt efteråt, särskilt om de känt att de kunde ha dött.
Fakta.Om studien som Anna Möller leder
Studien påbörjades i januari och ska undersöka skador och symtom hos personer som sökt vård efter sexuella övergrepp med inslag av strypning. I studien kommer forskarna att använda nya undersökningsmetoder, så som blodprov och kameraundersökning av svalg, för att hitta fler objektiva bevis. En enkät riktad till unga vuxna ska kartlägga erfarenheter av strypning vid sex. Målet är att förbättra vård, rättsprocess och stöd till utsatta och praktiserande.
Även Anna Jinghede Sundwall studerar frågan och undersöker våldtäktsärenden mellan åren 2023 och 2025. Likt DN:s kartläggning kan hon se att strypvåld förekommer i en betydande del av fallen. Främst handlar det om unga kvinnor som utsätts av en närstående.
– En stor del av dem har samtyckt till sex, vissa även till att strypas, men våldet blir så grovt att samtycket tas tillbaka under akten. Det kan handla om fasthållning, att man blir dragen hårt i håret, slagen på genitalier eller i ansiktet.
Anna Jinghede Sundwall ser att kunskapen om strypvåld har ökat betydligt inom rättsväsendet de senaste åren. Men det finns utmaningar. Bristen på synliga skador kan göra att strypvåld förbises vid brottsutredningar. De som möter våldsutsatta behöver rutinmässigt fråga om strypvåld, menar hon.
– Avsaknaden av yttre skador kan göra att den som själv utsätts ser våldet som mindre allvarligt. Vi vet att det är en stark riskfaktor för senare grövre och till och med dödligt våld.
I Storbritannien är strypvåld olagligt sedan 2021. Både Anna Möller och Anna Jinghede Sundwall är osäkra på om Sverige bör gå samma väg.
– Det viktigaste är att vi pratar öppet om riskerna med strypsex. Det är svårt att förmedla samtycke i en strypsituation och ett stryptag kan snabbt göra att man förlorar medvetandet, säger Anna Möller.
Anna Jinghede Sundwall tror att en kriminalisering skulle kunna markera allvaret.
– Att strypvåld kan vara förenat med livsfara. Men jag tror inte att det är en universallösning på alla utmaningar som den här våldsformen ställs inför i rättsprocessen.
Fakta.DN:s kartläggning
DN har begärt ut våldtäktsdomar för år 2025 från samtliga 48 tingsrätter. Totalt över 700 domar. Domarna sorterades utifrån om personen dömdes eller friades samt om följande ord förekom i domarna: ”stryp”, ”ströp”, ”strypsex”, ”syrebrist”, ”andning”, ”hals”, ”bdsm” och ”fetisch”. DN har också använt sig av AI för att identifiera eventuella ytterligare fall där andra ord kan ha använts för att beskriva strypvåld.
Ett antal fall togs bort manuellt där gärningsmannen dömts för andra brott men friats för våldtäkt eller motsvarande. I tre fall var det oklart om strypvåld förekommit eller inte, även dessa sorterades bort.
Slutligen landade antalet fällande domar på 317. Strypvåld förekom i 98 fall.
Läs mer:
Sandra ströps av sin dejt – ”Strypsex är en lek med döden”
