På The Yard theatre i industirområdet Hackney Wick i London är Erik Holmström mitt i de sista bestyren inför tisdagskvällens premiär. Schemat tillåter en snabb lunchpaus, blomkålscurry, innan förberedelserna fortsätter med ljus- och ljudtest.
Han, som är regissör och konstnärlig ledare för Malmö dockteater, har rest till London tillsammans med sina kollegor för premiären av ”The world is full of married men”, en adaption av Jackie Collins erotiska bästsäljarroman från 1968. Med sig har de fjorton dockhus som behövt fraktas i lastbil från Malmö över Engelska kanalen, och huvudrollsinnehavarna: två Barbiedockor. De vanligtvis släta plastfigurerna är här utrustade med såväl könsorgan som hår.
– När vi gjorde den här pjäsen var jag intresserad av dockor och sex, och hur man kunde jobba med det. Och så hittade jag Jackie Collins debutroman, och blev förvånad över hur rolig, bra och träffsäker den var. Med dockorna kunde vi vara otroligt explicita i sexscenerna, säger han och sammanfattar:
– Det är typ porrfilm ibland.
Efter att ha spelat för fulla hus i Malmö, Västerås och Stockholm blev dockorna tidigare i år berömda i Håkan Hellströms åldersbegränsade musikvideo till ”Tequila”. Karaktärerna rör sig i 60-talets London, i en swingerstillvaro på hotell, i filmstudior och på nattklubbar.
Och nu ska de alltså göra debut i sina hemmiljöer.
– Det här var verkligen något vi nästan skojade om: tänk om det här skulle få spela i London, det hade ju varit helt perfekt. Vi har tänkt att det skulle fungera internationellt.
Malmö dockteaters ”The world is full of married men” ska spelas tio kvällar i slutet av juli och in i augusti, på svenska. Ovanför scenen sitter en tv där dockorna visas i närbild, bakom engelsk textning.
– De två skådespelarna Kajsa Ericsson och Erik Olsson spelar väldigt många roller och jobbar med olika dialekter. Vi funderade på hur det skulle bli att switcha mellan olika brittiska dialekter. Men vi har inte haft tid att läsa in ett nytt språk, så vi bestämde oss för att börja med en textad version av den föreställning som vi gjort och vet funkar.
Några anpassningar har behövts göras för den nya spelplatsen, som erbjuder både en mindre scen och en halvtimmes kortare speltid.
– Vi fick stryka en striptease på en urartad fest, det gjorde lite ont. Så vi har gjort uppoffringar, men vi ville så gärna komma hit! Och vi bedömer att föreställningen fortfarande är bra, att den inte förlorat sin själ.
Redan inför premiären har pjäsen fått stor uppmärksamhet, bland annat i The Guardian. Även försäljningen har gått bra, på hemsidan finns bara enstaka biljetterna kvar att boka till de första datumen.
– Intresset kanske kommer ifrån att vi kommer hit från ett annat land och blir lite exotiska, ”det där svenska kompaniet som kommer hit med massa porriga saker”. Jag vet inte hur van den brittiska publiken är vid dockteater för vuxna med explicita sexscener.
I intervjun med The Guardian berättar Erik Holmström att han, i arbetet med adaptionen, drömde om en föreställning där publiken ”i smyg blir lite kåta”. I DN väljer han andra ord:
– Jag vill att publiken ska känna alla möjliga saker, att de ska bli överrumplade, att pjäsen ska sätta igång en massa tankar. Framför allt hoppas jag att de blir knockade av hela skiten, för det är en jäkla show.
Läs mer om scen.
