I ett ljusgult trähus med brutet sadeltak i Bromma växte Rasmus Törnblom upp, i dag moderat kommunalråd i Lund. Det var 110 kvadrat och källare, byggt på 1920-talet av lägre tjänstemän som ”sparat ihop en slant” och satsat.
– I dag är det inga lägre tjänstemän som har råd med de husen. Det beror delvis på att man inte har hållit i den typen av bostadsbyggande, säger han.
Rasmus Törnblom är bekymrad. Personer mellan 25 och 35 år lämnar den populära studentstaden och flyttar ut till grannkommuner för att ha råd med större boende – även om de gärna hade velat stanna, menar han.
– Hälften av det som byggts det senaste decenniet har varit ettor och tvåor. Det skapar en skevhet. Vi har ett dåligt utbud på radhus, parhus och villor och det driver människor ut från Lund. Så borde det inte behöva vara.
Han är frustrerad över Sveriges ”fördummande bostadsdebatt” och på bristande intresse från nationellt håll. Rasmus Törnblom är också besviken på det egna partiet, Moderaterna, i bostadsfrågan.
– Mer borde göras. Jag hade gärna sett en ny egnahemsrörelse. Det som var möjligt för arbetare och lägre tjänstemän för hundra år sedan, borde vara det även i dag, säger han.
Rasmus Törnblom har brun jacka och läderportfölj i hand när han stegar uppför en kulle i Stångby, en by några minuters tågresa från centrala Lund. Här ska en av stadens fem nya trädgårdsstäder byggas.
– Det finns en gammal föreställning om att vänstern vill ha hyresrätter och högern villamattor. Det är en väldigt fördummande konflikt, säger Rasmus Törnblom.
I undersökningar svarar sju av tio svenskar att de gärna vill bo i ett hus. Samtidigt utgör småhusen bara 41 procent av bostadsbeståndet.
– Tydligast är önskan om att ha en egen plätt gräs. Att kunna bjuda vänner på grillat, ha en studsmatta till barnen eller en liten odling, säger Rasmus Törnblom.
Själv kampanjade han i förra valrörelsen för en ny egnahemsrörelse. I förhandlingarna efter valet var byggandet av nya trädgårdsstäder i Lund en viktig punkt för Moderaterna lokalt.
Då byggs kvarteren tätt och lågt, husen placeras nära gatan och får egen trädgård på baksidan. Gemensamma grönytor, vindlande gator, häckar och träd är centrala element i en trädgårdsstad. Till det byggs också låga flerfamiljshus för en blandad bebyggelse. Idéerna kom till i slutet av 1800-talets England.
Rasmus Törnblom är inte ensam uppe på kullen. Det blåser friskt från den skånska slätten och socialdemokraten Anders Almgren, kommunstyrelsens ordförande, medger att han har ruskats om i bostadsfrågan sedan S och M beslutade att för första gången styra Lund ihop.
– De kom in med tanken om trädgårdsstäder och sade att vi måste bygga mer för familjer. Det är något vi saknat, säger Anders Almgren.
I Sverige var det socialdemokrater, liberaler och socialkonservativa som under första halvan av 1900-talet såg till att det började byggas trädgårdsstäder, som Gamla Enskede i Stockholm och i Örgryte i Göteborg. Snart gjorde Socialdemokraterna ”arbetarens egna hem” till en del av sin vision om folkhemmet.
– För en socialdemokrat är det inte svårt att tänka tillbaka på den egnahemsrörelse som fanns för hundra år sedan, och vad den egentligen betydde för vanligt folk, säger Anders Almgren.
Han nickar försiktigt.
– Det har varit del i ett folkhemsbygge som tjänat Sverige väl. Det är något man missat från vänstersidan.
Utanför ett nybyggt radhus nedanför kullen sitter Ina Andersson, 32 år, med sina två barn och en hög leksaker framför sig.
– Det är svårt att komma in på bostadsmarknaden, säger hon.
Familjen bodde tidigare i en tvåa på markplan närmare centrala Lund och letade efter något större när sonen Nils var på väg. De ville gärna bo kvar i kommunen.
– Både jag och min sambo har vuxit upp i hus, från att vi föddes till vi flyttade hemifrån. Men det är svårt med priserna nu. Man får successivt försöka utöka till det man helst vill ha.
Det blev radhuset i en bostadsrättsförening.
– Ingångspriset är ju billigare vid själva köpet, sedan har man ju större månadskostnad. Men vi gick på visning och tyckte att det verkade bekvämt att bo här med barn. Man grillar med grannarna och det är väldigt familjärt.
Ina Andersson är själv planarkitekt i en kommun i nordvästra Skåne och positiv till idén om nya kvarter med trädgårdsstadsideal framför familjens radhuslänga.
– Det är ett bra sätt att få småskalighet i modern kontext, med tät struktur, gemensamma gårdar och gröna värden, säger hon.
På nationellt plan har regeringen visat ett visst intresse för det svaga svenska småhusbyggandet. Stefan Attefall, tidigare bostadsminister för KD, utsågs efter förra valet till utredare med titeln ”egnahemskommissionär”.
Han har slagit fast att runt en miljon svenska hushåll skulle vilja köpa ett hus, men inte har råd eller möjlighet – och att husbyggandet i Sverige är det lägsta på hundra år.
I sin senaste rapport pekar han ut just idéerna om trädgårdsstäder som en möjlig nyckel till ett ökat husbyggande i Sverige.
Moderaten Rasmus Törnblom är glad att frågan har lyfts – men önskar sig också en konkret politik – inte minst från det egna partiet.
– Det här är den första regeringen på väldigt länge som har adresserat frågan, det är positivt. Men utredningarna måste ju omsättas till verklighet också, säger han.
Ditt parti har lett regeringen i fyra år. Men du är inte nöjd?
– Nej, jag är inte nöjd. Det krävs någon form av större nationellt initiativ.
Inte heller kollegan Anders Almgren (S) är belåten med sakernas tillstånd.
– Det största problemet är att vi inte har någon bostadspolitik alls. Det finns ingen nationell tanke eller riktning, och det har inte funnits på decennier, säger han.
Målet med det statliga investeringsstödet som infördes 2016 och avvecklades 2021, var att bygga fler hyresrätter och studentbostäder till lägre hyra. Det var effektivt, tycker Anders Almgren, men ledde också delvis fel.
– Det pressade ner kostnaderna, men det som byggdes blev också främst små lägenheter. Investeringsstöd behövs, men utan att ge sådana effekter.
Rasmus Törnblom är kritisk till kortsiktigt tänk i planeringen av nya stadsdelar. Man kan inte bara smälla upp lägenhetshus utan att bry sig om hur områdena blir, anser han.
– Kommunpolitiker kan jubla över att de sålt mark för hundra miljoner. Och ju tätare man bygger, desto mer pengar in till kassan vid exploateringen. Men man måste ju också göra den djupare samhällsekonomiska analysen. Hur påverkas exempelvis skolplatser? Att ha för få eller för många skolplatser i förhållande till antalet barn i ett område är kostsamt.
Varken i Stockholm eller i Lund borde barnfamiljer behöva lämna kommunen på grund av bostadsläget, tycker han.
– I Lund ser vi stor utflyttning av personer i barnafödande ålder, så ska det inte behöva vara. Man ska kunna få en liten plätt gräs utan att vara väldigt välbeställd.
Fakta.Det politiska styret i Lund
Lunds kommun styrs sedan valet 2022 av en blocköverskridande koalition med Socialdemokraterna och Moderaterna.
Koalitionen har stöd av Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i fullmäktige, vilket ger dem majoritet.
Anders Almgren (S) är kommunstyrelsens ordförande.
Läs mer:
Få svenskar har råd med eget hus: ”Politiken har abdikerat”
Arkitekten Kjell Forshed: ”Skönhet kunde man inte prata om”
Nytt Stockholmsradhus ska kosta runt 20 000 kronor i månaden
