Sjö- och flygräddningscentralen satte in stora resurser när en fritidsbåt förliste i mörker, regn och blåst på Hakefjorden sent i tisdagskväll.
Kustbevakningens båtar och flygplan med sin avancerade teknik, Sjöfartsverkets helikopter, lotsbåten och Sjöräddningssällskapet deltog alla i sökandet efter de två personer som efter 48 timmar återfanns omkomna.
Enligt DN:s sammanställning tvingades räddningshelikoptern avbryta klockan 23.30 i tisdags, två timmar efter olyckan. Skälen som angavs var svåra siktförhållanden och behov av att tanka. Sjöräddningsinsatsen avbröts tillfälligt klockan 02.15. Sjöfartsverket anger att skälet var att räddningsledaren bedömde att området då var ordentligt genomsökt av båtar.
Runt 07.30 på onsdagsmorgonen återupptogs sökandet, men strax efter klockan 11 avslutades själva räddningsinsatsen. Bedömningen var att det inte längre fanns någon möjlighet att hitta någon vid liv.
Utöver att Statens haverikommission börjat utreda olycksorsaken ingår det också att nu se över förloppet för räddningsinsatsen.
Medan sökandet pågick befann sig Kris Moell och hans kolleger på drönarföretaget Frost Unmanned i sina lokaler i Stora Höga, bara några kilometer från olycksplatsen.
– Första tanken som slog oss när vi hörde om olyckan var om vår ytdrönare, som vi testade i vattnen här intill dagen innan, skulle kunna anpassas för att söka även efter människor, säger Kris Moell.
Företaget har ett 20-tal anställda. Vd:n och grundaren Kris Moell är norrman med bakgrund som pilot och flyginstruktör. Han flyttade till Sverige för tre år sedan för att dra igång drönarbolaget, då inriktat på en flygande drönare, initialt för att leverera blodpåsar ute i fält till Försvarsmakten.
I november i fjol hade företaget besök i Stora Höga av ukrainska drönarpiloter och specialförband.
I dag har företagets fokus skiftat till det som kallas USV, Unmanned surface vehicle. I höstas inleddes tester med en sex meter lång flytande drönare. I september ska samma drönare delta i Natoövningen Repmus i Portugal.
Ytdrönaren är huvudsakligen inriktad mot militärens behov.
– Vi har varit i kontakt med Kustbevakningen för andra uppgifter. Man skulle, om man vill, kunna modifiera mjukvaran på några veckor för att leta efter icke naturliga objekt i vatten, säger Kris Moell.
– Den behöver tränas för att förstå vad som är en människa, till exempel, och inte en kanot eller ett träd. Men det är fullt möjligt.
Fördelen, menar han, skulle vara att man skulle kunna komma igång med ett sök snabbt och även vara ute i hårt väder dygnet runt.
Skulle den här stora farkosten som går fram snabbt kunna vara farlig för en människa i vattnet?
– Vi har antikollisionssystem som ska kunna hindra sånt.
Hos Kustbevakningen säger kommunikatören Karin Cars att de ”bevakar frågan”.
– Vi har kontakt med företag som kan tekniken, bland annat företaget ni nämner. Det finns med som ett av olika utvecklingsprojekt som vi tittar på.
Karin Cars säger också att deras flygplan, som alltså deltog, har en hög kapacitet för att söka av vattenytan.
– Men exakt vilken utrustning vi har uttalar vi oss inte om.
Sjöfartsverket direktör för sjö- och flygräddning Mattias Hyllert säger att de generellt är intresserade av ny teknik som kan öka möjligheterna att hitta människor i vattnet.
– Men allt måste gå i fas, det finns i dag avancerad teknik men den är dyr. Och det är inte alltid som den vassaste utrustningen är viktigast, utan den som är snabbast på plats.
Hyllert pekar på vad som hände vid den nu aktuella olyckan.
– Där var det två personer i en annan fritidsbåt som räddade två genom en rådig insats. De gav sig ut för att leta med en lampa efter att ha hört rop på hjälp.
Han svensk juridik står i vägen för vattendrönare menar han att det i sig bör gå att hantera.
– Finns det skäl så måste vi kunna ändra på regelverket i så fall. Vi använder i dag ytdrönare för sjömätning, så det är säkert bara en tidsfråga innan ytdrönare implementeras.
– Just nu är det inom militären som det finns finansiering men det blir säkert tillgängligt för fler längre fram. Det vi i Sverige behöver göra är att samla myndigheterna så att vi kan använda tekniken brett, till olika uppdrag, och då också sprida kostnaderna mellan oss.
Läs mer: Detta vet vi om båtolyckan utanför Tjörn
