I takt med att gängvåldet minskat handlar nyheterna om den svenska gängkriminaliteten nu allt oftare om nätverkstoppar som gripits i utlandet.
Efter över ett års efterlysning greps i helgen 21-årige gängmannen Emin Muqa Kulic av spansk polis. Han misstänks ha anstiftat ett stort antal våldsdåd åt Dalennätverket.
Dagen därpå dömdes en annan gängtopp, Foxtrotmannen Ali Shehab till livstids fängelse i Irak.
Vid gripandena var båda uppsatta på listan över Europols mest eftersökta brottslingar.
Under årets första sju månader har antalet utlandsgripanden efter svenska efterlysningar fortsatt att öka. I början av augusti handlar det om 188 personer, jämfört med 157 under samma period 2025.
– Vi skördar frukterna av ett långsiktigt arbete nu. Det krävs mycket jobb om man inte bara vill få till gripanden i ett eller två prioriterade ärenden, utan en större volym, säger Johan Olsson, chef över polisens nationella operativa avdelning.
Förklaringen är att Sverige de senaste åren har förbättrat relationerna med flera länder när det gäller brottsbekämpning. Det handlar om samarbete både på regerings- och myndighetsnivå.
2026 har arbetet fortsatt.
– Vi försöker att inte låsa oss vid ett eller två länder, men har jobbat mycket med Irak, Förenade Arabemiraten, Spanien och flera länder i Nordafrika, säger Johan Olsson.
Han skönjer en trend där gripandena sker i fler länder än tidigare.
– Vi har till exempel haft en hel del i Thailand. Bilden är att när vi når framgångar får vi motreaktioner. När man inser att man inte sitter tryggt rör man sig kanske mellan fler länder.
Ofta är det svåra inte att lokalisera en efterlyst person, utan att få utländska kollegor att prioritera ärendet.
– Det är oftast snåriga juridiska processer att ta sig igenom. Sedan kan det bli fråga om den exakta lokaliseringen på slutet. Men den stora utmaningen är att samordna olika rättsystem och operativt arbete.
Men att fler grips innebär inte att polisen har börjat närma sig slutet på listan över efterlysta. Den fortsätter att fyllas på, konstaterar Johan Olsson.
– Det har skett en kraftig ökning de senaste åren.
I juli var runt 720 personer efterlysta av Sverige genom Interpol. Därtill kommer brottsmisstänkta som bara är eftersökta inom Schengen.
Trots att långt ifrån alla på listan kopplas till nätverkskriminalitet är gängens utveckling en förklaring till varför efterlysningarna ökat. Den brottsligheten har också blivit mer internationell.
– Men vi har också blivit bättre på att få ut budskapet om hur viktiga de internationella efterlysningarna är. De får effekt, säger Johan Olsson.
