I oktober förra året enades Israel och Hamas om den första fasen i en vapenvila. USA medlade fram avtalet – och skapade ett ”fredsråd” som ska övervaka återuppbyggnaden. Under World Economic Forum i Davos i januari presenterade Jared Kushner, Donald Trumps svärson, sin ”masterplan”:
Om tre år har en futuristisk storstad rest sig ur bråten och rasmassorna på Gazaremsan. Glassiga skisser på glamorösa resorter, skyskrapor, lyxhotell, grönområden, ny flygplats, ny hamn och nya industriområden visades upp för världen.
Först nu, drygt åtta månader senare, har fredsrådet tecknat sitt första byggkontrakt.
Det gick till ett amerikanskt bolag som ska bygga en militär utpost, skriver The Guardian. Byggnaden är 100 gånger 120 meter stor och ska rymma 150 marockanska soldater som ska ingå i den internationella stabiliseringsstyrka, ISF, som ska övervaka utvecklingen i Gaza.
– Längre än så har man inte kommit. Jag hade inte förväntat mig det heller. Situationen är enormt komplex. Byggkontraktet är trots allt ett litet steg mot att stabiliseringsstyrkan till slut kommer på plats, säger Isabell Schierenbeck.
Utvecklingen i Gaza har hamnat i skuggan av USA:s Israelstödda krig mot Iran.
Få av punkterna på den 20-punktsplan för vapenvila och fred som Donald Trump presenterade i oktober 2025 har bockats av:
Det finns ännu ingen internationell styrka på plats. Hamas har inte avväpnats. Israel har fortsatt bomba Gaza, minst 1 200 människor har dödats under vapenvilan och Israel har passat på att lägga under sig betydligt mer mark än vad avtalet om vapenvila stipulerade. I dag har IDF kontroll över någonstans mellan 60 och 70 procent av ytan – mot de 53 procent man kom överens om.
Gaza executive board – som fredsrådets insats för Gaza heter – finns dock. Det leds av bulgaren och diplomaten Nickolay Mladenov.
– Han är omvittnat skicklig, har mycket goda kontakter bland israeler och palestinier och ett bra rykte internationellt. Att han utsetts till att leda arbetet gör att jag är försiktigt positiv till utvecklingen, säger Isabell Schierenbeck.
Men Nickolay Mladenov har haft oddsen emot sig. USA:s krig med Iran, konflikten om Hormuzsundet och Israels agerande i Libanon har slukat de diplomatiska förhandlingsresurserna.
– Hade Gaza fortsatt stått i USA och världens fokus hade man förmodligen kommit längre, säger Isabell Schierenbeck.
Till det ska läggas Donald Trumps ständiga utspel:
– Hans okonventionella förhandlingsteknik är ineffektiv. Han gör uppgörelser med en part och använder sedan det för att sätta press på den andra parten – i stället för att bygga samförstånd, konstaterar Isak Svensson, professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala.
Senaste veckans händelseutveckling är ett skolboksexempel:
Först meddelade Trump att Hamas gått med på att lämna in sina vapen. Trump beskrev överenskommelsen som ”ett monumentalt steg mot varaktig fred och säkerhet”.
Netanyahu sa inte ett ord under flera dagar, vilket tyder på att han har svårt att hantera situationen:
Fakta.Fredsrådet
● Donald Trump skapade sitt ”Board of Peace” under hösten 2025 för att utmana FN. Det är tänkt som ett globalt fredsorgan och består i dag av ledare från 29 olika länder.
● I fredsrådet styrelse sitter bland andra Donald Trump, Ajay Banga, chef för Världsbankens, Tony Blair, före detta premiärminister i Storbritannien, Marco Rubio, utrikesminister USA, Steve Wittkoff, USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern.
● ”Board of Peace” har ett särskilt ”Gaza-utskott”. Det leds av den bulgariska diplomaten Nickolay Mladenov. Situationen i Gaza är för övrigt det enda konkreta uppdrag som Board of Peace har i nuläget.
● Under Fredsrådets Gaza utskott verkar National Committee for the Administration of Gaza (NCAG) – ett palestinskt teknokratiskt organ som sköter den dagliga förvaltningen i Gaza. Den ska vara opolitisk och får inte fungera som regering för Palestina eller representera palestinier internationellt.
● International Stabilization Force (ISF) – en internationell styrka som ska bidra till säkerheten under övergångsperioden. Man har utlovat 20 000 soldater. Ingen är ännu på plats.
– Han kan inte säga nej till Trump men inte heller gå med på det med tanke på den inrikespolitiska situationen, konstaterar Isabell Schierenbeck.
– Trump har haft svårt att utöva något inflytande alls över Netanyahu i den här processen, tillägger Isak Svensson.
Han menar att även det faktum att Trump skapat en ny organisation för att runda FN-systemet fördröjt processen.
Förutom Trumps nyckfullhet gör även Netanyahus trängda situation inrikespolitiskt att allt blir mer komplicerat, menar Isabell Schierenbeck.
– För att nå en politisk lösning krävs det dels en ny israelisk regering som drivs av säkerhetspolitiska snarare än inrikespolitiska agendor, dels en reformering av den palestinska myndigheten till ett fungerande politiskt styre, säger hon.
Den utlovade internationella stabiliseringsstyrkan ses av både Schierenbeck och Svensson som en absolut nyckel för att möjliggöra både en avväpning av Hamas och ett israeliskt tillbakadragande. Problemet är i vilken ordning det ska ske.
Hamas har gått med på en stegvis avväpning som sker parallellt med ett israeliskt tillbakadragande – men Israel kräver fullständig avväpning innan de drar sig tillbaka.
Nästa hinder är att de länder som sagt sig vara villiga att bidra (till exempel Marocko, Albanien och Kosovo) inte vill gå in så länge Hamas inte är avväpnat.
– Sedan kan man ju också konstatera att inte heller arabvärlden satt palestiniernas intressen först, de månar också om relationen till Israel, vilket bland annat syns på att de inte har brutit med Israel trots tre års krig, säger Isabell Schierenbeck.
Enligt Isak Svensson finns det små tecken på att förhandlingarna rör sig framåt. Under tiden betalar befolkningen i Gaza ett högt pris och Isabell Schierenbeck är pessimistisk:
– Risken är stor för att att vi om tio år befinner oss i ungefär samma samma läge som i dag.
Fakta.International Stabilization Force – ISF
Hela Trumps plan bygger på en International Stabilization Force – ISF, som ska fungera som en internationell säkerhetsstyrka i Gaza. 20 000 personer ska ingå.
ISF ska bland annat:
● separera israeliska styrkor från områden som överlämnas till den nya palestinska administrationen
● bidra till säkerheten
● hjälpa till att utbilda palestinska säkerhetsstyrkor
● stödja demilitariseringen av Gaza
● på sikt ersätta delar av den israeliska militära säkerhetsrollen.
Rafah är tänkt att bli den första platsen där styrkan etablerar sig.
