För några år sedan avslöjade Expressen att en rysk affärsman med kopplingar till den ryska staten köpt en strandtomt mycket nära försvarets anläggning på Muskö i Stockholms skärgård.
De senaste åren har bygget av ett stort fritidshus – på över 600 kvadratmeter samt med en stor nedsprängd källare – pågått på platsen.
Nu vill Försvarsmakten ta över den uppmärksammade fastigheten, som formellt ägs av affärsmannens fru som har både ryskt och svenskt medborgarskap. Anledningen är enligt myndigheten att fastigheten behövs för att stärka försvaret av Musköbasen, främst mot drönare.
Fortifikationsverket har därför ansökt om att expropriera – det vill säga tvångsinlösa – fastigheten.
– Det är flera olika delar som samverkar, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.
– En del i det är det allvarliga säkerhetsläget. En annan del är utvecklingen av rysk drönarkrigföring och hur det förändrar hotbilden mot oss.
Fastighetens geografiska läge är centralt för Muskös skydd, enligt Carl-Johan Edström. Även ägarförhållandena är dock en del av bakgrunden.
Det rysk-svenska paret har ägt fastigheten, med drygt 1,8 hektar mark och ungefär lika stor vattenareal, sedan 2017.
I sin ansökan skriver Fortifikationsverket att Försvarsmaktens bedömning är att ägaren och hennes make utgör ett säkerhetshot och att Ryssland skulle ha ”stor operativ nytta” av att de får ha kvar fastigheten.
Ansökan är inlämnad till regeringen, som nu ska hantera ärendet. Enligt försvarsminister Pål Jonson är det ett prioriterat ärende.
– Vi kan naturligtvis inte kommentera det enskilda fallet. Men vi kommer att prioritera den här ansökan i och med att den kopplas till uppbyggnaden av totalförsvaret och att det är viktigt att det sker snabbt, säger han.
Sedan det ryskkopplade köpet på Muskö blev känt har bland annat en utredning lagt fram förslag om skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv i Sverige.
I början av sommaren tillsatte regeringen ytterligare en utredning, med syfte att göra det enklare för staten att ta över – expropriera – fastigheter som riskerar att användas för att hota Sveriges säkerhet.
– Det finns definitivt ett växande problem kopplat till underrättelseinhämtning mot Sverige och svenska intressen över tid, säger Pål Jonson.
– Därför behöver vi också mer kraftfulla instrument för att kunna hantera de hot, risker och sårbarheter som är kopplade till det.