Det är en årlig tradition att topparna i världens centralbanker möts i en dal i Wyoming, USA – Jackson Hole. Med glimten i ögat kan man kalla det deras egen kickoff. Här är tre ämnen det lär surras kring.
1. Kommer USA:s nya centralbankschef att visa korten?
Höjdpunkten kommer direkt. Kevin Warsh, chefen för USA:s centralbank Federal Reserve, håller tal på fredagen när det tre dagar långa mötet inleds.
Han tillträdde i maj i år, utsedd av USA:s president Donald Trump. Företrädaren på Fed, Jerome Powell, fick hård kritik för att han inte sänkte räntan snabbt nog. Donald Trump menar att den amerikanska räntan är alldeles för hög.
Men det ligger ingen räntesänkning i korten för Kevin Warsh just nu. Han har lämnat två räntebesked sedan han tillträdde och inte gjort några förändringar. I den senaste röstade dessutom flera ledamöter i banken för att höja räntan.
Men det som gör Warshs tal extra hett är att han hittills inte har sagt mycket om hur han ska jobba. Han inledde det första räntebeskedet med att deklarera att Fed slutar med så kallad guidning. Det innebär att banken inte hintar om hur den tänker agera framåt.
Warsh har också infört ett antal specialgrupper som ska ta fram nya metoder för bankens strategi. Han har visserligen varit tydlig med att han anser att inflationen är för hög. Den var i juli 3,3 procent, enligt färsk statistik. Målet är 2 procent.
Fed-chefen har också sagt att banken ska pressa ned inflationen. Men han har inte angett hur det ska gå till. Frågan är om han levererar någon information om sin kommande strategi.
2. Är inflationen på väg upp?
Inflationen är själva kärnfrågan för centralbankerna som ska vara ett lands ekonomiska vakthund. Centralbankerna har mål för hur hög inflationen ska vara. Två procent är en vanlig siffra.
Frågan som ställs nu är hur mycket olika osäkra faktorer kommer att påverka priserna. På den listan finns kriget mellan USA och Iran, det höga oljepriset och olika tullutspel från Trump. Hittills menar de flesta bedömare att effekterna blivit mindre än vad som befarats. Men samtidigt pekar flera signaler på att det finns risk för höjda priser framöver.
3. Håller USA på att tappa kontrollen över sin statsskuld?
Förra veckan nådde USA:s statsskuld 40 biljoner – 40 000 000 000 000 – dollar. En summa svår att greppa. Samtidigt ligger räntorna på amerikanska statspapper på mycket höga nivåer. Den amerikanska statsobligationen med 30 års löptid var uppe på 5,27 procent förra veckan.
Den här veckan har räntorna kommit ned något. Men läget ansågs så allvarligt att USA:s finansminister Scott Bessent meddelade att hans departement ska återköpa obligationer med lång löptid. En åtgärd som han hoppas ska ge lägre räntor men som möts av skepsis från marknadsaktörer.
I den här räntebrasan kan man också kasta in risken för att andra länder börjar sälja USA-obligationer vilket kan ge högre räntor. Japan, Storbritannien och Kina har exempelvis stora innehav.
Fakta.Så fungerar centralbanker
● Ska bidra till att det finansiella systemet är stabilt och att det går att göra betalningar.
● Ska hålla inflationen på en stabil nivå. I många länder är målet 2 procent.
Ett viktigt verktyg för det är styrräntan som kan höjas eller sänkas.
● Lite förenklat: Vid hög inflation höjer banken räntan och vid låg inflation sänks styrräntan.
● Ger också ut sedlar och mynt.
● I Sverige heter centralbanken Riksbanken. Chefen är Erik Thedéen.
Läs mer: Giftig räntecocktail kan slå mot bolån