Ända sedan skolan kommunaliserades i början av 1990-talet har politiker gjort utspel om att staten måste ta tillbaka kontrollen av skolan.
Inför valet hävdar samtliga partier att de vill öka den statliga kontrollen för att jämna ut tilldelningen och öka likvärdigheten, visar en enkät som DN skickat ut.
I bräschen för ett förstatligande går Liberalerna som vill börja med ett halvt förstatligande – som går ut på att staten tar över finansieringen och resurstilldelningen till både de kommunala och fristående skolorna.
Därefter vill partiet att staten tar över huvudmannaskapet helt och hållet – men bara för de kommunala skolorna.
De fristående skolorna skulle fortfarande ha sina egna huvudmän. Staten skulle då styra hur stora resurser de tilldelas.
Så vad säger forskningen? Blir skolan mer likvärdig, och får eleverna en mer rättvis utbildning, om staten tar över, såsom samtliga partier hävdar?
Forskningsstudier tyder på motsatsen.
Tittar man på de data som OECD samlar in om skolsystem över hela världen i Pisaundersökningarna, visar det sig att elever i decentraliserade skolsystem presterar bättre än elever som bor i länder med en starkare centralstyrning.
– Men det är en svårforskad fråga eftersom skolsystem skiljer sig så mycket från varandra. Det kan ju lika gärna vara någonting annat i de här länderna som genererar skillnaden, säger Björn Öckert, professor i nationalekonomi och verksam vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Dessutom finns det Pisa-studier från OECD som visar att decentraliseringen av det svenska skolsystemet på nittiotalet, först med kommunaliseringen och därefter med friskolereformen, varit katastrofalt för svenska elevers prestationer.
– Jag skulle säga att ingen vet om det är så, säger Björn Öckert.
Resultaten föll under ett antal år efter decentraliseringsreformerna. Men IFAU har i en rapport konstaterat att resultaten började falla redan före kommunaliseringen.
Ett problem är att det på den tiden inte fanns kunskapsmätningar på samma sätt som det gör i dag.
– Så det är svårt att veta varför resultaten föll, säger Björn Öckert som menar att det hände mycket annat som kan ha påverkat nedgången, till exempel ekonomiska kriser.
Läroplanerna, lärarutbildningen och betygssystemet gjordes dessutom om. De tvååriga linjerna försvann.
Det argument för ett förstatligande som alltid dyker upp först är likvärdigheten. Resursfördelningen behöver styras centralt så att resurserna fördelas på ett rättvisare sätt, menar man.
– Men problemet är att de ökade resultatskillnaderna mellan skolor framför allt drivs av boendesegregationen, säger Björn Öckert.
Det beror på att elever som inte gör något skolval placeras i den närmaste skolan. De elever som kommer från en svag socioekonomisk bakgrund hamnar därför i vissa skolor, medan elever med goda förutsättningar går i andra.
– Skillnader i resultat mellan olika skolor beror nästan uteslutande på elevsammansättningen och inte på att skolorna i sig har blivit sämre. Det är svårt att tänka sig att ett förstatligande skulle påverka det, säger Björn Öckert och hänvisar till forskning.
De som förespråkar ett mer decentraliserat system brukar framhålla att besluten blir mer insiktsfulla om de är lokalt förankrade och fattas närmare verksamheten, enligt Björn Öckert.
Ett återförstatligande hade varit lättare att genomföra direkt efter kommunaliseringen, innan friskolereformen sjösattes något år efter, menar han.
– I dag har vi ett system med fristående skolor som ändå inte är tänkta att inkorporeras i det statliga systemet. Det gör att vi aldrig kommer få ett enhetligt system. Det är en konflikt som gör det särskilt svårt, säger han.
Partierna: Staten ska göra skolan rättvis
DN skickade tre frågor till partierna:
• Vad tycker ni om en ökad statlig styrning?
• Hur borde det i så fall gå till?
• Vad vill ni åstadkomma med det?
Socialdemokraterna:
”Vi vill att staten kliver fram och styr mot skolans kvalitet och jämlikhet i hela landet”. För att ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen så att det är barnens rätt till utbildning som står i centrum”.
Hur? Genom bindande regler ”för det som är viktigast för att höja kvaliteten i utbildningen, såsom lärar- och personaltäthet.” Partiet vill reglera lärartätheten så det blir mindre klasser i lågstadiet, stärka skolans finansiering och avskaffa marknadsskolan.
Syftet är att få en jämlik skola i hela landet.
Sverigedemokraterna
”Vi har länge förespråkat ett statligt huvudmannaskap för den kommunala skolan. I ett första skede bör en större del av finansieringsansvaret övertas av staten. Därefter ska lärare ha statliga anställningsvillkor och skolan regelstyras av staten. Syftet är att skapa likvärdighet över hela landet. Idag prioriterar 290 kommuner skolan olika. Men det handlar även om att göra läraryrket mer attraktivt.”
Moderaterna
”Staten måste ta ett större och tydligare ansvar för kvalitet och likvärdighet”, ”genom att sätta ramarna för skolan och säkerställa att Skolinspektionen har de verktyg som krävs”. Men ”ett fullt återförstatligande riskerar att leda till en alldeles för stor och komplicerad process”.
Regeringen har redan lagstiftat om bemannade skolbibliotek, ett nytt betygssystem med nationella slutprov, en reglering av lärarnas undervisningstid. Nästa steg är ”nationellt bindande timplaner för gymnasieskolan”, en statlig kvalitetsgranskning av läromedel och att ta fram en gemensam beräkningsmodell för skolpengen. ”Målet är en likvärdig skola i hela landet”.
Centerpartiet
”Vi vill inte se en statlig skola”, men att staten tar ett större finansiellt ansvar över skolan. Vårt fokus är att ”se till att skolor som anställer behöriga lärare får mer pengar, att obehöriga lärare vidareutbildas, att klasstorlekarna minskar och att samla alla statsbidrag i ett gemensamt sektorsbidrag som ger skolor större frihet att lägga resurser utefter just deras behov.” ”Det måste finnas en stor frihet för huvudmännen att anpassa sin verksamhet efter skolans unika förutsättningar och behov.”
Vänsterpartiet
Vill förstatliga skolan för att säkra finansieringen. Syftet är att ge lärare bättre förutsättningar, och elever ”samma rätt till stöd och en bra utbildning.” ”Genom att staten tar ett större ansvar än i dag för finansieringen kan vi se till så att skolan är jämlik över hela landet”, skriver partiet. ”Vi ser i dag att skolresultaten i glesbygd och i förorterna är lägre än i storstäderna samtidigt som kommunerna har väldigt olika förutsättningar”.
Kristdemokraterna
”Det skulle kunna finnas fördelar med större statligt ansvar för skolan. KD är beredda att tillsätta en utredning som tittar på för- och nackdelar med att förstatliga skolan. Vi har ett rikstingsbeslut sedan tidigare som öppnar för en sådan möjlighet.” Hur det borde gå till ”får en utredning tydliggöra”. Den får titta på om det ”kan öka möjligheten till god utbildning av hög kvalitet i hela landet.”
Miljöpartiet
”Vi är positiva till att staten tar ett större ansvar för att säkerställa skolans finansiering och öka likvärdigheten.”
”Lärare, skolledare och forskare ska styra innehållet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Staten ska inte detaljstyra lärares arbete”. Partiet vill också lagstifta om mindre barngrupper och bättre lärartäthet.
Syftet är ”att förbättra skolpersonalens arbetsvillkor” och ”ge alla elever den utbildning de har rätt till”.
Liberalerna
I ett första steg vill partiet att staten tar hand om finansieringen och resursfördelningen både för kommunala och fristående skolor. På sikt arbetar L för att staten tar över huvudmannaskapet helt för de kommunala skolorna. Syftet med reformen är att höja kvaliteten och säkerställa att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett var de bor. Genom att ta arbetsgivaransvaret för lärare hoppas partiet dessutom att det ska öka yrkets attraktivitet och förutsättningar.