De senaste åren har experter varnat för att unga blir allt mer fixerade vid felfri hud och lägger stora pengar på hudvård. Forskare har till och med gett fenomenet ett namn: cosmeticorexia, också kallat dermorexia.
En förklaring som brukar lyftas fram är de miljontals hudvårdsvideor som sprids på sociala medier och ofta marknadsförs som vägen till den perfekta huden.
Precis som inom andra områden går hudvårdstrender i vågor, och just nu är koreansk hudvård extra hajpad. Målet är att uppnå så kallad ”glass skin”, eller glashud – en slät, återfuktad och glansig hud.
Problemet är bara att många av klippen om hur man uppnår glashud innehåller missvisande information, utelämnar risker och kommer från avsändare som saknar medicinsk kunskap, enligt en ny studie som presenterades i år på EADV, Europas största hudläkarkongress.
Hudläkaren Anne Birgitte Undén, som driver en privat hudklinik i Stockholm, är en av dem som märker av hudvårdstrenderna bland sina patienter.
– Jag har tonåringar som kommer in med en hel kasse produkter. De har fått alla de här tipsen på sociala medier, där ett orealistiskt glow marknadsförs, säger hon.
Forskarna bakom studien som presenterades på EADV undersökte också de praktiska konsekvenserna av hudvårdstrenderna i en mindre observationsstudie. Där ingick 94 patienter som hade fått nya eller förvärrade hudproblem efter att ha använt smink eller hudvårdsprodukter som marknadsförts på sociala medier.
Vanligast var eksem, som drabbade 42 procent av patienterna. 28 procent fick akne eller förvärrad akne, 12 procent fick rosacealiknande utslag, 11 procent postinflammatorisk hyperpigmentering och 7 procent ytliga kemiska brännskador.
Studien visar inte exakt vilken produkt som kopplades till vilket hudbesvär i varje enskilt fall. Däremot var det tydligt vilka fyra typer av produkter som oftast var inblandade: kemiska exfolianter med AHA- eller BHA-syror, receptfria retinoidprodukter, C-vitaminserum och preparat med niacinamid.
En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att de flesta patienterna använde flera av dessa aktiva ingredienser samtidigt. Det kan belasta hudbarriären och öka risken för irritation, eftersom vissa ämnen har liknande irriterande effekt.
Anne Birgitte Undén märker också att inflammatoriska hudtillstånd bland unga har ökat på hennes klinik, där fler och fler söker hjälp för rubbad hudbarriär, perioral dermatit och olika eksemvarianter.
– Samtidigt är det nog bara toppen av isberget som vi hudläkare ser, eftersom de flesta förmodligen inte söker hjälp utan fortsätter att experimentera hemma, säger hon.
Även hon kopplar utvecklingen till de fyra aktiva ämnen som nämns i studien. Särskilt AHA- och BHA-syror samt retinoider, som hon beskriver som uttorkande och något som vid felaktig användning lätt kan bidra till fnasig hud och i förlängningen eksem.
Det största problemet, enligt henne, uppstår när flera aktiva ämnen kombineras i samma rutin. Dessutom är råden på sociala medier generella och tar sällan upp risker, som att retinoider gör huden känslig för sol eller att man måste vänja in produkterna långsamt.
– Det finns inget som säger att fler aktiva ingredienser skulle vara bättre. Tvärtom finns det få studier om hur olika aktiva ämnen verkar tillsammans, och det är inget vi hudläkare rekommenderar, säger hon.
Samtidigt menar hon att det är okej att inspireras av sociala medier, men att man bör ha i åtanke att samma hudvårdsrutin eller samma ämnen inte passar alla. Därför ska man alltid rådfråga en hudläkare innan man introducerar ett nytt aktivt ämne i sin hudvårdsrutin.
– Och då kanske man ska börja med att använda det 1–2 gånger i veckan för att smyga in det gradvis, för då tolererar huden det bättre, säger hon.
Men för den som är ung och har frisk hud behövs inga avancerade hudvårdsrutiner. Då gör det oftast mer skada än nytta, menar Anne Birgitte Undén.
– Då kommer man väldigt långt med solskydd, rengöring och återfuktning.
Läs mer:
Lista: Det åldrar ansiktet mest – och minst