”Direkt och innehållsrikt”. Så beskrivs telefonsamtalet mellan Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Finlands president Alexander Stubb och ryske presidenten Vladimir Putin i ett uttalande. De nordiska ledarna ska ha betonat sitt stöd till Ukraina, slagit fast att kriget måste ta slut och att fredsförhandlingarna måste återupptas.
Putin ska för egen del ha hävdat att ”Natos och EU:s konfrontativa politik förlänger konflikten”, enligt ryska regimtrogna Tass.
Samtalet är det första i sitt slag mellan europeiska ledare och den ryske presidenten på länge. Flera länder, inte minst i Östeuropa, har tyckt att det varit för tidigt för förhandlingar och att mer press behöver sättas på Ryssland först.
– Men nu har man ändrat taktik från europeisk sida, säger Katarina Engberg, säkerhetsanalytiker och senior rådgivare på Sieps.
Donald Trumps närmanden till Putin i form av det nya dieselavtalet och lättade sanktioner kan ha bidragit till utvecklingen, menar hon.
– Från den europeiska sidan måste man nu ha bedömt att läget är så allvarligt när det gäller det sviktande amerikanska stödet för Ukraina, åtminstone som det ser ut ur ett kortsiktigt perspektiv, att man därför känner att man behöver ta sig in i förhandlingarna på egen hand.
Militärexperten Johan Huovinen, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan, tror också att européerna vill ha en plats runt förhandlingsbordet. Frågorna om Ukraina och Ryssland som kan vara uppe för diskussion berör Europa i högsta grad. Norge, Finland och Ryssland är till exempel grannländer.
– De här frågorna kan inte göras upp utan att Europa sitter med runt förhandlingsbordet, säger Johan Huovinen.
Kontakten sker ungefär en vecka efter att Stubb och Støre stod värdar för ett möte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff i Oslo. Representanter från flera andra länder, däribland Tyskland och Polen, fanns också på plats, men Stubb och Støre blev frontfigurer.
Och det kan finnas flera skäl till att just de lyfts fram, enligt Johan Huovinen. Det faktum att Norge inte är medlem i EU kan hjälpa till i förhandlingarna med Ryssland. Stubbs mycket goda relation till USA:s president Donald Trump kan också vara till gagn.
Alternativen kanske inte heller är så många just nu, om man ser till de traditionella europeiska storspelarna. Drönarincidenten i Leipzig har ytterligare förvärrat relationen mellan Ryssland och Tyskland. Frankrike och Storbritannien har gett omfattande militärt stöd till Ukraina och har därmed också spända relationer till Moskva. Till det hör även att Frankrike har fullt upp med de landsomfattande demonstrationerna och att den brittiske ledaren är relativt ny och oprövad.
– Då hamnar det här hos två oväntade aktörer, säger Johan Huovinen.
Kommer det att vara Støre, Stubb, Putin och Zelenskyj och någon amerikansk företrädare vid ett bord?
– Det är inte omöjligt att det blir just den uppsättningen. Och från svenskt perspektiv är det väldigt bra. Då har vi några som bevakar de nordiska och baltiska intressena.
– Men det som är farligt är förstås att man i det här indirekt underminerar Europas perspektiv.
Den danska statsministern Mette Frederiksen lät inte kritiken vänta efter Stubbs och Støres samtal med Putin. Hon sade att hon var ”mycket skeptisk” och att det inte hade samordnats med de andra europeiska ledarna.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson var inne på samma spår. Han beskrev det som ”riskabelt” att hålla samtal som kan splittra den europeiska rösten.
– Min bild är att alla vill ha fred utom just Putin. Jag har rätt låga förväntningar på den här sortens samtal, säger han.