”Parloir” står målat i ljusblått på en 208 år gammal byggnad vid kajen på Känsö i Göteborgs skärgård. Den minner om en annan tid med hotande fara.
Det franska ordet för att tala markerade att det skulle ske där inne i byggnaden. Detta medan en svavelhaltig rök steg upp ur en ränna i golvet. Samtal skulle hållas med besättningar på ankommande fartyg för att minska risken för att smittas av pesten.
Parloiren var det första de vårdanställda mötte under tvådygnskursen ”48h” härom helgen när de sattes i land på avstånd från sina civila liv.
Marsch på raka led till logementen.
– Om en stund ska jag ha förevisning om hur sängen ska bäddas och se ut, sa en instruktör till deltagare som packade upp ryggsäcken de fått fylla inne på Göteborgs garnison.
Instruktören lade till, som i förbigående:
– … och så blir det inspektion av bäddningen i morgon bitti.
Känsö är ett militärt skyddsobjekt vid inloppet till Göteborgs hamn. Nu hade läkare, sjuksköterskor, veterinärer, tandläkare, ambulanspersonal och fysioterapeuter från hela landet bjudits dit för en form av prova-på och PR-helg.
Försvarsmaktens mål: att få dem att framöver söka plats i försvarets sjukvårdsapparat – på heltid eller vid sidan om det vanliga jobbet.
– Ni kanske har sett Elistyrkans hemligheter på tv… kanske väcker den här helgen tankar om att bidra till Försvarsmakten senare, sa överstelöjtnant Sam Garanpayeh hos arrangören Försvarsmedicincentrum när han hälsade välkommen.
Halvt på skoj, halvt på allvar fick de 75 civilisterna, som precis dragit på sig uniform och kängor, hälsa honom stående i givakt.
– Nu är försvaret med i Nato. Men även ni, hela samhället, och försvarsviljan är direkt kopplad till hur vi klarar sjukvården, sa han.
Till DN säger Sam Garanpayeh:
– Hos oss finns egentligen oändliga möjligheter för legitimerad personal i vården som går att kombinera med det civila.
Han nämner analysen där Riksrevisionen nyligen landade i att den militära sjukvården är, som Garanpayeh sammanfattar den, ”eftersatt”.
”Försvarsmakten behöver öva logistik och sjukvård i större utsträckning för att vara beredd att verka i krig”, var en slutsats i granskningen.
Att rekrytera kompetens beskrevs som ”en utmaning” och man noterade att det ”uttryckts som problematiskt” att sjukvård ”inte ingår som obligatoriska delar i utbildningen av officerare”.
Särskilt pekades på de krav som följer med Nato-medlemskapet: Det ”innebär en ny dimension av komplexitet när det gäller organisation och resurssättning av logistik och sjukvård”.
Helgen på Känsö blir en pusselbit.
Försvarsmedicincentrum hade för sjunde gången bjudit in till ”48h”. Söktrycket har ökat, nu ville runt 380 vara med och 75 togs alltså ut.
En grupp övade att göra upp eld med tändstål. En annan utsattes för ett eldöverfall och bar en skadad på bår som såg ut att förlora båda benen till ett sjukvårdstält för att stoppa blödning och ge smärtstillande. Kurschefen Ann-Kristin Thulander är tidigare ambulanssjuksköterska.
– Tändstålet får de ta med sig härifrån, för att kunna börja preppa hemma, säger hon.
– De har också fått med sig tamponger, de är bra för att få fart på elden samtidigt som det avdramatiserar mensen och också underlättar att stoppa blödningar.
Prova på-helgen har effekt, upplever Thulander. Under en övning om hypotermi föll fem frivilliga baklänges i havet för att sedan läggas i en ”gurka” att värmas.
– 47 procent av de som varit med har återkommit och gjort något mer med försvaret inom ett år.
Ukraina spelar in, är hennes bild.
– Många har sagt att kriget kommit att upplevas så nära, att de nog behöver vara mer förberedda. Många pratar också om team. I vardagen hemma på ett sjukhus kan många klara sig rätt bra själva, här överlever man bara som ett lag.
Ulrika Sandvik är neurokirurg och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset. Hon är både finsk och svensk medborgare och hade anhöriga som stred och skadades under kriget med ryssen.
Väl hemma från Känsö minns hon en ”rolig och intensiv upplevelse”.
– Den stora behållningen är att komma i ett annat sammanhang. Försvaret expanderar, det verkar finnas intressanta öppningar. Men för mig handlar det om vad som skulle kunna fungera med min nuvarande arbetssituation.
Nu fick du gå i uniform, gå in i ett strikt system.
– Ja, här släpper jag vardagen och gör som jag blir tillsagd.
Fakta.Det gör Försvarsmedicincentrum
Försvarsmedicincentrum arrangerar de så kallade 48 h-helgerna och nästa gång hålls den i februari.
Försvarsmedicincentrum håller till vid Göteborgs garnison tillsammans med Älvsborgs amfibieregemente, har omkring 300 anställda och tar emot runt 120 värnpliktiga.
Huvuduppgiften är att ”förse Försvarsmakten med kvalificerade medarbetare inom hälso- och sjukvård som är väl utrustade, utbildade och förberedda för att klara sina uppgifter.”
De har också ansvar för den löpande hälsovården på landets regementen.
Vid Försvarsmedicincentrum finns två så kallade sjukhuskompanier samt Sjukhusbataljonen.
Sedan årsskiftet är Försvarsmedicincentrum organisatoriskt en del av armén. Chef är överste Filip Scheynius.
Källa: Försvarsmakten