Bakgrunden är att Sverige fortfarande befinner sig mitt i en utdragen regeringsbildning. Talmannens uppgift är att hitta en statsminister som riksdagen kan tänka sig att släppa fram. Vilket innebär att inte fler än 174 av kammarens 349 ledamöter får trycka på den röda nej-knappen.
Efter att Magdalena Andersson (S) och nu senast Elisabeth Thand Ringqvist (C) röstats ned har två av talmannens fyra försök förbrukats. Säger riksdagen nej två gånger till ska ett extra val hållas inom tre månader, på ett datum som talmannen efter samråd med Valmyndigheten bestämmer.
Ett extra val är ett riksdagsval som hålls mellan de ordinarie valen. Det nollställer inte den vanliga valkalendern och startar inte heller en ny fyraårig mandatperiod. De ledamöter som väljs sitter kvar fram till nästa ordinarie val.
Hos Valmyndigheten finns beredskap för ett extra val. Anna Nyqvist, kanslichef på myndigheten, berättar att planeringen för en snabb omställning har funnits länge.
– Vi är förberedda. Vi har uppdraget att kunna utföra ett extra val inom tre månader, precis som ett omval, inom tre månader från beslut, säger hon.
Senast Sverige genomförde ett extra val var 1958. Men frågan har varit aktuell betydligt senare än så. Under regeringskrisen 2014 hotade Stefan Löfven med ett extra val, som sedermera avblåstes efter att partierna enades i Decemberöverenskommelsen.
– Även om det var längesedan det var ett extra val så har det under mandatperioderna mellan 2014 och 2022 varit nära vid flera tillfällen. Sedan 2018 har vi därför en rejäl beredskap för extra val, säger Anna Nyqvist.
– Beredskapen hos Valmyndigheten består i att vi har detaljerade planer för vad vi ska göra direkt om ett extra val utlyses, och vet exakt vad vi ska göra i varje del av valprocessen. Det handlar också om avtal med olika leverantörer och om att veta att distributörer och tryckerier finns redo.
Ett extra val innebär samtidigt stora kostnader. Valmyndigheten beräknar statens utgift till omkring 615 miljoner kronor, där lejonparten går till kommunerna som ansvarar för det praktiska genomförandet.
– Det som kostar för kommunerna är lokaler och personal. Alla som jobbar vid ett val. Det är över 50 000 röstmottagare på valdagen, säger Anna Nyqvist.
Det handlar inte bara om ren administration, utan om en hel logistikkedja som måste fungera under tidspress.
– Det som kanske är mest pressat är att få ut material och röstkort till utlandet. Till ambassader och konsulat, men också att trycka och skicka röstkort till utlandssvenskar, alltså utlandsröstande.
– Det är alltid tidspressat under val, men det är ju i det här fallet extra kort om tid och beroende av postgång som vi inte alltid kan styra, vare sig i Sverige eller andra länder.
Ett extra val sätter hård press på landets kommuner. På kort tid måste hela det lokala valmaskineriet sättas igång på nytt. Lokaler ska ordnas, röstmottagare rekryteras och organisationen ska fungera felfritt.
Även partierna sätts under hård press. Kandidater måste anmälas och namnvalsedlar beställas på nytt, och en oplanerad valrörelse slår hårt mot partikassorna – särskilt för partier med mindre ekonomiska muskler.
För väljarna innebär ett extra val också skillnader jämfört med ett ordinarie val:
Bara riksdagen: Till skillnad från ett ordinarie val röstar man inte samtidigt till kommun- och regionfullmäktige.
Kortare förtidsröstning: Röstningen i Sverige startar 10 dagar före valdagen i stället för 18. Utomlands öppnar ambassader och konsulat för röstmottagning 20 dagar före valdagen i stället för 24.
Nya förstagångsväljare: Den som fyller 18 år senast på extravalsdagen får rösta, även om personen saknade rösträtt vid det förra ordinarie valet.
Sverige har ännu inte nått fram till ett extra val. Men efter förra veckans omröstning är två av talmannens fyra försök förbrukade. Om de fortsatta samtalen inte bryter låsningen kan ett extra val bli verklighet.
Läs mer: Inte hängt med i regeringsbildningen? Detta har hänt