The coolest scientific result ever. Så beskriver tidskriften Science utfallet av ett experiment som nyligen genomfördes på den kinesiska rymdstationen Tiangong. Det låter onekligen bättre på engelska, men det forskarna lyckats med är att kyla ner ett knippe rubidiumatomer till 9,7 pikokelvin, vilket är den kallaste temperaturen som någonsin har uppmätts. 9,7 pikokelvin motsvarar nämligen bara 9,7 biljondelar av en grad, eller 0,0000000000097 Kelvin. Det är bara en fjärdedel av det tidigare temperaturrekordet från 2021.
– Jag gratulerar forskarna. Det är väldigt imponerande, säger den tidigare rekordhållaren Ernst Rasel, kvantfysiker vid Leibniz Universität Hannover i Tyskland, i en kommentar till tidskriften.
Den uppmätta temperaturen ligger alltså extremt nära den absoluta nollpunkten som är 0 Kelvin, vilket motsvarar -273,15 grader på Celsius-skalan. Denna ”icke-temperatur” är dock endast en teoretisk gräns för hur kallt det kan bli. Termodynamikens huvudsatser tillåter nämligen inte ett system att bli så kallt, eftersom det förutsätter att atomernas och molekylernas vibrationer avstannar helt och hållet och återgår till ett slags grundtillstånd, vilket fysikens lagar inte godkänner.
Till sin hjälp hade forskarna två korsande laserstrålar med vilka de lyckades polarisera och ”fånga” 2 000 rubidiumatomer inuti en 54 mikrometer stor ”fälla”. Genom att manipulera den givna energin och sedan öka ”fällans” storlek lyckades de få ner atomernas rörelser, och därmed temperaturen, till ett minimum.
– Expansionen (av fällan) kyler atomerna genom att det minskar hur starkt de interagerar med varandra. Antalet atomer är desamma, bara energin förändras. Mot slutet rör de sig knappt alls, mindre än 200 mikrometer per sekund, vilket motsvarar runt 10 pikokelvin, säger en av forskarna bakom experimentet, fysikern Xuzong Chen vid Peking-universitetet.
På så sätt lyckades forskarna åstadkomma ett så kallat Bose-Einstein-kondensat. Det är ett tillstånd som atomer i en förtunnad gas kan övergå till vid extremt låga temperaturer. På grund av den låga temperaturen minskar atomernas rörelsemängd, vilket resulterar i att osäkerheten i deras position ökar. Till slut, när osäkerheten är större än avståndet mellan partiklarna, hamnar de i ett och samma kvantmekaniska grundtillstånd med samma vågfunktion. De blir ourskiljbara, som fysikerna kallar det. Tillståndet förutspåddes av den indiska fysikern Satyendra Nath Bose och Albert Einstein redan 1924, men framställdes för första gången 1995, vilket gav forskarna bakom denna bedrift ett Nobelpris.
Enligt fysikern Hélène Perrin vid Université Sorbonne Paris Nord innebär temperaturrekordet nya möjligheter att studera ultrakalla gaser och hur partiklar uppför sig alldeles i närheten av den absoluta nollpunkten.

