Gruvbolaget släppte under nio månader 2021 ut omkring två miljoner liter dieselolja från en cistern i Kiruna, enligt utredningen. Christer B Jarlås, senior åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, anser att LKAB ska betala minst 180 miljoner kronor för grovt miljöbrott.
– Det blir i så fall den högsta företagsbot som dömts ut i Sverige, säger han.
Stämningsansökan lämnades på måndagen in till Gällivare tingsrätt.
Mer än fyra år efter oljeläckaget pågår det fortfarande sanering. Åklagaren menar att utsläppet ”kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter” och att oaktsamhet ligger bakom att så mycket olja hann läcka ut.
– De har dålig koll på sin dieselhantering. Man låter ett sådant här läckage pågå så länge som det pågick utan att förstå att det är ett läckage, säger Christer B Jarlås.
LKAB tar på sig ansvaret för utsläppet men nekar till brott. Presschefen Mikko Viitala säger till DN att det var en svårupptäckt läcka. Avvikelserna bedömdes till en början bero på fel i bolagets system.
– Det fanns heller inga tecken på utsläpp eller föroreningar i det närliggande området. Sedan tömde man cisternen och hittade en liten spricka i ett rör som fanns under jord, säger Mikko Viitala.
Sanering, rening och uppföljande åtgärder har hittills kostat närmare 300 miljoner kronor, uppger LKAB. Enligt bolaget har det inte uppstått miljöskador utanför industriområdet.
– Vi har lyckats begränsa spridningen, har kontroll på det och jobbar fortsatt med det, säger Mikko Viitala.
Pia Lindström, hållbarhetsdirektör på LKAB, uppger att bolaget har sett över och förstärkt ansvarsfördelning, rutiner och system för uppföljningar.
När länsstyrelsen i Norrbotten fick kännedom om oljeläckan tog det myndigheten tre år att kontakta polis och åklagare, trots att det ska ske skyndsamt om det kan vara fråga om miljöbrott. Länsstyrelsens sena anmälan utreds inom en annan åklagarenhet.
– Det finns delar i det här som inte har kunnat utredas eftersom det tog så lång tid, säger Christer B Jarlås.

