Förhandlingarna mellan de rödgröna partierna fortsätter. Ett tecken på det är att flera personer som har nyckelroller i regeringsbildningen inte dök upp vid sina utskottsmöten i riksdagen på torsdagen.
Men än är knäckfrågan inte löst. Vänsterpartiet kräver fortsatt ministerposter – en röd linje för Centerpartiet.
– Min förhoppning är att S ska kunna lösa ut frågan med V, sade C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist efter onsdagens votering i riksdagen.
Nu sker samtalen dessutom under tidspress. Talmannen har gett alla partier en veckas tidsfrist. Sedan kan det bli en omröstning om Ulf Kristersson som statsminister – och C kan tvingas visa korten: vänster eller höger?
Det var i söndags som partiet tog ett enhälligt beslut om att gå vidare med förhandlingar kring det ”totalpaket” som Magdalena Andersson gett dem. Men det verkar ha suttit långt inne.
Innan beslutet togs var en debattartikel på väg att publiceras, vilket Aftonbladet rapporterat om. Där gick lokala företrädare till attack mot ett ställningstagande för Ulf Kristersson – som skulle göra SD till vågmästare. Christian Widlund, kommunalråd i Norrköping, var en av dem som skrivit under.
– Vi räknade upp en massa anledningar till varför vi inte vill att SD ska få inflytande över politiken, säger han.
Artikeln publicerades aldrig – då partiets beslut gick undertecknarnas väg. Men Elisabeth Thand Ringqvist håller fortfarande dörren öppen högerut.
– Utifrån C:s hållning att inte samarbeta med en regering som är beroende av SD så är Kristersson inte ett alternativ, säger Christian Widlund.
Flera centerpartister som DN talat med runt om i landet tycker att vägvalet är svårt. En källa med lång erfarenhet av Centerpartiets inre liv gör bedömningen att den nuvarande C-ledningen inte är tillräckligt stark för att dra partiet högerut, även om man skulle vilja.
– Om Annie Lööf skulle säga att nu ska partiet gå högerut, då skulle nog distrikten kunna rösta på det. Hon har fortfarande ett stort inflytande ute i partiet, troligen mer än partistyrelsen.
Källan bedömer att motståndet mot SD sitter väldigt djupt i partiet, vilket gör att de flesta tunga distrikten anser att man måste gå till vänstersidan.
– Jag tror att C i dag har lättare att acceptera Vänsterpartiet i regeringen, än att hitta en lösning på högersidan där SD finns utanför regeringen.
Matilda Molander är vd för den gröna liberala tankesmedjan Fores. Hon menar att beslutet är svårt då det både handlar om att få igenom politik nu – och om en större strategisk fråga.
– Båda vägar är tydliga steg mot en ny position för partiet.
Splittringen mellan höger och vänster har funnits länge – men har seglat upp till ytan nu, menar hon.
– Men det har funnits en tydlig majoritet för att det är viktigast att hålla SD borta från inflytande.
Vad C-väljarna tycker är en av många parametrar som partiledningen måste laborera med. De är en relativt liten grupp och opinionssiffror som gäller bara dem ska därför tolkas försiktigt. Men DN/Ipsos data är ändå tydliga.
Både V och SD är mycket illa sedda bland dem som röstar på C, men det finns en intressant trend i mätningarna. I mars i år var SD klart mer impopulära än V som regeringsparti bland centerpartisterna. I oktober hade V sjunkit till samma låga nivå som SD.
Samtidigt var det ingen tvekan i oktober om att de flesta av Centerns sympatisörer vill ha Magdalena Andersson som statsminister.
DN/Ipsos har också undersökt hur C-väljare ser på alternativen i regeringsbildningen. Mycket har hänt sedan frågorna ställdes i oktober, så svaren ger inte en helt aktuell bild av läget. Några intressanta saker kan ändå noteras.
C-väljarna framstår som djupt splittrade. Det väger i princip jämnt mellan de som vill hålla fast benhårt vid den röda linjen mot V-ministrar och de som är beredda att backa för att undvika extra val.
Emelie Rossheim är ordförande för Cuf. Hon tycker att C redan gjort sitt yttersta för att sträcka ut en hand till V.
”Viker sig inte V, utan sätter sina politiska karriärer före en S-C-MP-regering, då hamnar vi i en återvändsgränd. Och vad som händer därnäst återstår att se. Cuf utesluter inte ett extraval,” skriver hon till DN.
Matilda Molander på Fores tror att det kommer att få stora konsekvenser om Centerpartiet väljer att gå högerut.
– Då blir det nog ett stort utbyte, både av väljare och företrädare för partiet. Jag tror att det här vägvalet kommer att vara avgörande för vilket parti man blir – om man blir ett tydligt högerparti igen eller mer av ett vänsterliberalt parti.
Läs mer:
Hans Rosén: Kristersson lockar Centerpartiet med tunna skivor salami
Centerns väg till makten: ”Taggtråd och valium”
Fakta.Centern och regeringsfrågan
■ Centerpartiet gick till val med S-ledaren Magdalena Andersson som statsministerkandidat. Ett annat bärande budskap var att man uteslöt samarbete med SD. Dessutom markerade man att man inte ville se en regering där V ingår.
■ När valresultatet stod klart förde C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist fram ett nytt alternativ: en S-ledd regering där även C, MP, KD och L ingick. Hon fick talmannen uppdrag att sondera förutsättningarna för det men hon misslyckades och röstades ner i höstens andra statsministeromröstning.
■ Den 6 november meddelade Jimmie Åkesson att han var beredd att släppa fram en borgerlig fyrpartiregering, inklusive C, med M-ledaren Ulf Kristersson som statsminister.
■ Samma dag begärde Centern att S och M skulle presentera varsitt ”totalpaket” med både sakpolitik och en lösning på regeringsfrågan.
■ När S och M hade lagt fram sina förslag valde C, efter en omfattande intern beslutsprocess, att gå vidare med Magdalena Anderssons alternativ: en trepartiregering med S, C och MP som samarbetar med V. C sitter nu i förhandlingar med de andra rödgröna partierna.
■ Samtidigt har Elisabeth Thand Ringqvist inte definitivt avfärdat Ulf Kristerssons alternativ, som skulle göra SD till vågmästare i riksdagen. Och M-ledaren håller dörren öppen för C.
■ På tisdag den 24 november ska Ulf Kristersson slutrapportera sitt sonderingsuppdrag. Därefter kan det bli en tredje statsministeromröstning.

