Hur ska en borgerlig minoritetsregering kunna få igenom sin budget utan att vara beroende av Sverigedemokraterna? Det är en knäckfråga för partierna på högerkanten när de vill få med sig Centerpartiet, som håller fast vid sin röda linje mot SD.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har lyft fram Danmark som förebild. Likaså finansminister Elisabeth Svantesson (M) och socialminister Jakob Forssmed (KD).
– Den danska modellen tycker jag är intressant, sade Elisabeth Svantesson på en presskonferens i onsdags, där hon framhöll hur viktigt det är för en minoritetsregering att tala med alla partier för att få en majoritet för sin budget.
Hennes resonemang går ut på att riksdagens utskott, bland dem finansutskottet, kommer att få en mer framträdande roll.
– Det kommer att vara viktigt att prata med alla partier och lägga förslag som kan vinna en majoritet, sade hon.
Men är det så det fungerar i Danmark? Nej, inte riktigt, enligt professor Johannes Lindvall vid Göteborgs universitet. I regeringens långtidsutredning 2023 skrev han ett kapitel om budgetprocessen i Sverige som han jämförde med den danska och den norska.
– I Danmark sker förhandlingarna på finansministerns kontor efter att budgetpropositionen lagts fram. Finansministern är en sorts dirigent och möter de olika företrädarna, förklarar Lindvall.
Det är vanligt att regeringar i Danmark ingår flera olika avtal med olika grupper av partier om statens budget. Det går inte i Sverige med dagens lagstiftning eftersom riksdagen fattar ett enda beslut om budgetramarna. I det viktiga rambeslutet kan svenska partier inte rösta för vissa delar av ett budgetförslag och mot andra.
Den stora skillnaden är att en dansk regering måste ta hänsyn till en mängd långsiktiga överenskommelser (forlig) som slutits genom åren. Johannes Lindvall jämför det med svenska pensionsöverenskommelsen, som slöts på 1990-talet av fem partier och där alla åtta riksdagspartier numera ingår.
I Danmark finns många forlig. De är listade på finansministeriets hemsida. Två exempel: 2004 enades åtta partier om att framtidssäkra energiinfrastrukturen, 2025 enades sju partier om nya öppettider och ökat samhällsstöd till vissa butiker.
Dessa uppgörelser måste partierna förhålla sig till.
– Mycket av det finanspolitiska utrymmet är redan intecknat, konstaterar Johannes Lindvall.
Därmed är själva budgetförhandlingen inte lika avgörande i Danmark som den är i Sverige.
Lägg till traditionen på andra sidan sundet att när regeringen visat att den kan få igenom sin budget, brukar även oppositionspartierna rösta för den.
– Det är ett sätt att visa att man har respekt för att staten ska fungera, säger han.
DN frågade Elisabeth Svantesson vid presskonferensen i onsdags varför hon har Danmark som förebild. Detta mot bakgrund av att finansministern där förhandlar på ett sätt som i ett svenskt sammanhang borde ge SD inflytande.
Hennes svar då var allmänt hållet:
– Det är inte ett läge som det var förra mandatperioden, då vi var fyra partier som fick igenom mycket. Nu måste man lyssna i finansutskottet, svarade hon och hänvisade till den breda uppslutningen som var mellan partierna under pandemin.
Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, är fåordig om någon sorts dansk modell skulle vara en väg för de borgerliga att locka över C.
– Den enda modellen vi fokuserar på just nu är den som Magdalena Andersson har lagt fram där vi sitter i regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och där det finns samarbete med Vänsterpartiet. Andra alternativ är inte så mycket att diskutera, säger han.
Professor Johannes Lindvall lyfter för sin del fram Norge som en förebild.
– Norge har en budgetprocess som är väldigt lik vår. Men där har man även en tradition av att förhandla om budgeten även efter att den har lämnats till stortinget, säger han.
I Oslo sker förhandlingarna i första hand i motsvarigheten till svenska finansutskottet. Det tar fram ett betänkande som bygger på partiernas kompromisser som stortinget sedan röstar om.
Fakta.Regeringsbildningen
Talman Andreas Norlén gav på tisdagen Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S) och övriga partiledare en vecka på sig att försöka bilda regering.
Detta händer nu:
24 november
Talmannen samlar alla partiledare och bestämmer sedan vem som ska prövas i en tredje statsministeromröstning. Den väntas i slutet av november.
Före jul
Sverige ska ha en ny regering eller förbereda ett extra val, enligt talmannen.
Säger riksdagen nej två gånger till i statsministeromröstningar blir det extra val inom tre månader.
Läs mer
Oron i S: Ledningen sjabblar bort regeringsmakten

