Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Moderatledaren Ulf Kristersson och hans vänner i borgerligheten blickar mot sydväst för att hitta en lösning på låsningarna i svensk politik. Där har den S-ledda minoritetsregeringen använt en lapptäcksteknik för att få igenom budgeten. En seriös metod, enligt Kristersson.
– En regering tar fram ett antal förslag som man tycker är viktiga i den ekonomiska politiken. Man går till motsvarande finansutskottet och diskuterar vad olika partier tycker i olika frågor och söker bredast möjliga enighet i de frågor där regeringen tycker att det är viktigt att komma fram, konstaterade han vid en pressträff i riksdagen på tisdagen.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har också lyft fram den danska modellen.
Ibland ska man vara försiktig med vad man önskar sig.
Det är klart att de borgerliga partierna i Sverige kan hämta inspiration från principiella lösningar i dansk politik – även om expertisen ser problem i både beskrivningen och lagstiftningen. Men frågan är om de borgerliga har noterat vad som hänt i Danmark i praktiken.
Även i grannlandet kämpade partierna med röda linjer efter folketingsvalet i mars i år. Liberala Venstre konstaterade att det blocköverskridande samarbetet i den så kallade SVM-regeringen hade nått vägs ände och försökte få till en blå regering. Men fientligheten var för stor mellan mittenpartiet Moderaterne och högerpartierna Dansk Folkeparti och Danmarksdemokraterna.
Moderaterne skapades så sent som 2021 av Lars Løkke Rasmussen, tidigare partiledare och statsminister för Venstre. Han påminner en hel del om svenska C-politiker med sina visioner om samling i mitten. Högerpopulisterna i dansk politik betraktar honom som svikare. På valnatten i mars lovade Dansk Folkepartis ledare Morten Messerschmidt att ”äta” Lars Løkke och Moderaterne varje dag.
I början av juni kom beskedet att vågmästaren Løkke hade gjort upp med Socialdemokratiet om att bilda en ny minoritetsregering ihop med socialliberala Radikale Venstre och rödgröna Socialistisk Folkeparti. Mette Frederiksen (S) behöll statsministerposten.
Förra veckan enades regeringen med Dansk Folkeparti om ett stort skattepaket. Lättnaderna gynnar dem som tjänar mest. Det går på tvärs med Socialistisk Folkepartis löften. I valrörelsen kampanjade även Socialdemokratiet för en ny förmögenhetsskatt. Uppgörelsen innebar också att det blå blocket splittrades. De andra partierna i borgerligheten lämnades utanför.
”Nu har Dansk Folkeparti godkänt och legitimerat att Løkke valde de röda för att genomföra blå politik”, konstaterade Berlingskes reporter Kasper Løvkvist i en kommentar.
Så budgetteknik i all ära. Men om de svenska centerpartisterna ska ta intryck av Danmark så kan de kanske sätta sig i en rödgrön minoritetsregering för att sedan göra upp om skatterna med Sverigedemokraterna, medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna blir utan inflytande.
Det låter inte sannolikt. Och det låter inte heller som den svenska borgerlighetens önskedröm.
Splittrat folketing
Danmark har en spärr på 2 procent till folketinget och hela 12 partier tog sig in i parlamentet efter valet i mars i år.
Danmarks regering består av Socialdemokratiet, Moderaterne, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti. På vänsterkanten finns Enhedslisten och Alternativet. Det blå blocket består av Venstre, Liberal Alliance, De Konservative, Danmarksdemokraterne, Dansk Folkeparti och Borgernes Parti (där tre av de fyra ledamöter som valdes in nu är politiska vildar).
Läs mer:
Svårt med rödvit modell när finansministern vill locka C

