Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
– Deras marin och luftvärn är utslaget. Vi har slagit ut nästan allt de har, sade Trump i nonchalant ton då han rapporterade om Irankriget för Friedrich Merz i Vita huset.
På detta svarade tyska förbundskanslern med ett gillande småskratt. Avslappnat tillbakalutad i sin fåtölj lät han Trump lägga ut texten om Iran. När han fick ordet påpekade han: Vi måste tala om Ukraina.
– Vi vill få slut kriget så fort som möjligt. Men Ukrainas rätt till sina territorier och dess säkerhetsintressen måste respekteras, sade Merz.
Det var tydligt att Merz har definierat sina mål: Ge USA fria händer i Iran och i stället fokusera på att få Trumps öra gällande Ukraina. Samt köra en för Tyskland mycket central fråga: Att få Trump att sänka handelstullarna.
På ingendera punkten fick Merz konkreta besked. Däremot beröm och lovord. Tyskland har förhållit sig ”storartat” till det amerikanska anfallet mot Iran – i motsats till Storbritannien och Spanien, som har betett sig ”förskräckligt”.
Spanien vägrar låta USA använda amerikanska flygbaser på spanskt territorium för sina attacker mot Iran. I Tyskland däremot får USA använda flygbasen i Rammstein. Merz har också upprepade gånger uttalat sitt stöd för de amerikanska luftanfallen mot Iran.
– Vi stöder USA och Israel i kampen att bli av med den hemska terroristregimen, sade han i Vita huset.
När Trump kritiserade Storbritannien och Spanien teg han däremot. Trump hotade även med att använda baserna i Spanien även utan tillstånd från Madrid. Då valde Merz att indirekt hålla med den amerikanska presidenten.
– Spanien är det enda Natoland som inte omfattar Natos mål för att öka försvarskostnaderna, sade Merz.
Förbundskanslern vet att Trump är ombytlig, och gör därför allt för att maximera nyttan medan han kan.
En tysk förbundskansler kan alltså sitta i Vita huset och tiga, medan Trump chikanerar Storbritanniens premiärminister Keir Starmer med kommentarer som: ”Han är ju ingen Winston Churchill”. Trump hotar med att ”dra tillbaka alla överenskommelser” med Spanien (oklart vilka), och Merz väljer att inte försvara sin EU- och Natokollega.
För bara ett år sedan hyllade Starmer och Trump varandra, efter att de första gången träffades i Vita huset. Samtidigt har Trump alltid häcklat Tyskland, främst för att Berlin låter USA sköta deras försvar.
Nu är rollerna ombytta. Friedrich Merz har blivit Trumps favoriteuropé. Förbundskanslern vet att Trump är ombytlig, och gör därför allt för att maximera nyttan medan han kan.
För EU är situationen pinsam. Samtidigt är den antagligen oundviklig. EU är ingen federation. Det är en organisation där varje land för sin egen utrikespolitik, och en sak har hela tiden vari tydlig när det gäller Merz: Det viktigaste är att bibehålla relationen till Trump.
Läs mer:
Michael Winiarski: Trots militär övermakt kanske Trumps chansning inte går hem
Sandra Stiskalo: Plötsligt är Donald Trump jättearg på Keir Starmer












