Arabiske Tiktok-polisen: ”Finns misstro mot svensk polis”

Harith Al-Hilfi placerar sig vant i studiolampornas ljus. Hans ljusblå polisskjorta lyser mot den gröna bakgrunden. Kameran rullar.

– I dag ska vi förklara vad hedersbrott är och hur polisen utreder dem, inleder han på arabiska.

Vi befinner oss på Kungsholmen, i det arabiskspråkiga mediehuset Alkompis inspelningsstudio. Polismannen Harith Al-Hilfi har kört 50 mil från hemmet i Halland till Stockholm för att i tjänsten spela in tio filmklipp på en dag.

– Hedersbrott är inte bara mord. Det kan vara misshandel, hot, tvång, frihetsberövande eller andra övergrepp för att kontrollera offrets beteende.

Förutom hedersförtryck ska Harith Al-Hilfi under dagen bland annat tipsa om vad man kan göra om man märker att ens barn dras in i kriminella gäng. Klippen ska sedan publiceras i Alkompis kanaler under vintern.

– Att tvinga en tjej eller en ung man att gifta sig är ett grovt brott, enligt svensk lag, fortsätter Harith Al-Hilfi med blicken stadigt in i kameran.

Han avslutar han det drygt tre minuter långa klippet som han alltid gör:

– Detta är polisman Harith Al-Hilfi, i samarbete med Alkompis.

I ett hörn av studion ler Alkompis chefredaktör Mahmoud Agha.

– Mycket bra!

Inslagen där den svenske polisen på arabiska förklarar svensk lagstiftning och polisiära begrepp som husrannsakan har snabbt blivit populära hos tidningens följare. Kommentarsfälten fylls av hjärtemojis och uppskattande kommentarer.

”Sverige är världens bästa land vad gäller rättsväsendet.”

”Du är en älskad hjälte, tack för dessa användbara tips!”

”Må Gud skydda dig.”

– Det finns en stor okunskap om polisen bland arabisktalande i Sverige. Många saknar förtroende för svensk polis, säger Harith Al-Hilfi.

Han märker konkret att klippen gör skillnad.

– Flera tittare kontaktar Alkompis och vill anmäla händelser genom dem. Redaktionen slussar sedan vidare till 114 14.

Rollen som Tiktokpolis har gjort honom till ett välkänt ansikte för många i den arabiska diasporan i Sverige.

– Om jag går i ett köpcentrum kommer det fram folk och säger att de känner igen mig från Tiktok. Många vill veta hur man gör för att bli polis.

Att se en arabisktalande i svensk polisuniform är stärkande för många som kämpar för att hitta en plats i det svenska samhället, tror Harith Al-Hilfi.

– Sverige är ett mångspråkigt land. Många kan inte svenska, eller har svårt att lära sig. Då är det viktigt att även de känner sig inkluderade.

Arabiska har gått om finska som Sveriges näst största modersmål efter svenska. Men trots att hundratusentals svenska medborgare har arabiska som förstaspråk är gruppen underrepresenterad inom den svenska polisen.

– Det handlar om att polisen ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt, för att skydda vårt samhälle. Då hjälper det om polisen speglar hur befolkningen ser ut, säger Harith Al-Hilfi.

Hans överordnade inom myndigheten ger tummen upp till Tiktokklippen.

– Mina chefer har uppmanat mig att fortsätta med detta. De tycker att det är en jättebra idé och tror att det stärker tryggheten, säkerheten och brottsförebyggandet.

Men somliga ogillar att svensk polis informerar på andra språk. Våren 2025 hade polisen en rekryteringsdrive i sociala medier på svenska och andra språk, som spanska, albanska och arabiska. ”Vi söker dig som hittar orden på fler språk än ett. Och kan se världen ur fler perspektiv”, löd annonstexten.

Flera höga SD-politiker protesterade.

– Ska man jobba på en myndighet i Sverige så behöver man kunna prata svenska. Då är det helt idiotiskt att på något sätt kampanja eller rekrytera nya medarbetare på något annat språk än svenska, sa riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD) till Expressen.

”Tala svenska!” skriver vissa i kommentarsfälten till Harith Al-Hilfis videoklipp.

– Det är rätt, polisen ska tala svenska. Men här riktar jag mig till dem som talar arabiska. Syftet är att få de som känner sig utanför att delta i samhället, säger Harith Al-Hilfi.

48-åringen har själv gjort en rejäl resa för att bli svensk polis. I hemlandet Irak utbildade han sig först till kemiingenjör. Han jobbade även som polis efter USA:s invasion och diktatorn Saddam Husseins fall.

– Jag var polis i Irak under de värsta åren, mellan 2003 och 2007.

I Sverige har Harith Al-Hilfi skrivit en magisteruppsats i polisiärt arbete som handlar om hur Tiktok kan användas för att förebygga våld mot kvinnor. Under en vistelse i sitt gamla hemland insåg han hur sociala medier som Tiktok kunde bli ett kraftfullt redskap i brottsbekämpning.

– När jag återvände till Irak såg jag hur många kvinnor förtrycktes av män. Jag hade fått med mig den svenska synen. Så jag startade ett konto och spelade in klipp där jag började prata om de här problemen, om våld i hemmet.

Flera av Hariths Tiktokföreläsningar blev virala, med hundratusentals visningar. Kommentarerna strömmade in.

– En del män blev jättearga. Men typ 95 procent av följarna var kvinnor. De började berätta vad de varit med om. Flera var instängde i hemmet och tilläts inte att gå ut.

Harith Al-Hilfi tycker att svensk polis borde använda sig mer av Tiktok och andra sociala medier.

– Många kvinnor som bor i Sverige kommer från traditioner med seder som krockar med Sveriges lagar. De här kvinnorna vågar inte alltid höra av sig till polisen.

Förutom språkbarriärer och okunskap kan kvinnorna vara övervakade av sina förövare.

– De kanske inte tillåts röra sig fritt ute. Men på Tiktok kan de skapa ett konto och berätta.

Våld mot kvinnor och hedersförtryck är ett stort problem även i Sverige, märker Harit Al-Hilfi i sitt dagliga arbete som polis i Region Väst. Han är ungdomsutredare, men på grund av sina språkkunskaper lånas han ofta ut till andra sektioner.

– Det kan vara grova brott eller brott i nära relationer. Då märker jag tydligt: Hedersbrott är ett jätteproblem. Många kvinnor i Sverige har bakgrund i kulturer där idéer om heder och familjekontroll är starka. De möter ofta liknande utmaningar som kvinnorna i Irak.

Därför känns det extra viktigt att via Alkompis kanaler försöka informera om saken.

– Det är viktigt att säga att hedersbrott är allvarliga brott – och att det inte bara är den enskilda personen som utför själva våldet eller hotet som är ansvarig. Det är ofta en hel grupp som stöttar det här.

När du talar om hedersbrott – riktar du dig då främst till brottsoffren som utsätts eller förövarna?

– Jag vill informera främst. Upplysa. Men det är klart att jag hoppas att det kan väcka något i de personer som upprätthåller hedersförtrycket, säger Harith Al-Hilfi.