När Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) skulle hålla sitt årliga stormöte i december förra året var stämningen ödesmättad.
En infekterad fråga som vuxit sedan hösten 2023 stod på agendan: den om Israels vara eller icke vara i Eurovision song contest.
Det första beskedet till tv-bolagen i unionen – att de skulle rösta om landets medverkan – ändrade snart form. I stället presenterade EBU ett antal nya regler, och meddelade att omröstningen skulle ställas in om de accepterades.
Så blev det. 70 procent av medlemmarna röstade för de nya reglerna. Omröstningen om Israel ströks. Och snart stod avhoppen som spön i backen.
Nederländerna, Irland, Slovenien, Spanien och Island.
Det är första gången i musiktävlingens 70-åriga historia som så många länder valt att bojkotta evenemanget, samtidigt.
För det isländska public service-bolaget RÚV låg flera faktorer bakom beslutet. Den främsta är att det israeliska tv-bolaget KAN:s deltagande skapat oenighet, skriver RÚV-chefen Stefán Eiríksson i ett mejl till DN. Han kritiserar EBU för hur de hanterat att KAN och israeliska myndigheter ”använt tävlingen som en politisk plattform”.
Strax efter fjolårets tävling i Basel kom uppgifter om att israeliska staten stått bakom en omfattande reklamkampanj för landets bidrag. De nya reglerna begränsar bland annat hur bidrag får marknadsföras. Men på RÚV tvivlar man på om ändringarna är tillräckliga.
– De senaste åren har vi upprepade gånger framfört våra farhågor till EBU. Den allmänna opinionen på Island är tydlig i frågan. Det är uppenbart att vårt deltagande i år varken skulle vara en källa till glädje eller fred, skriver Stefán Eiríksson.
Trots bojkotten kommer islänningarna ändå att kunna se tävlingen på nationell tv. Detsamma gäller i Nederländerna. Annat är det i Slovenien, där tv-bolaget RTV SLO i stället kommer att visa filmer om Palestina.
Diskussionerna om bojkott påbörjades redan efter den tumultartade tävlingen i Malmö 2024, säger RTV SLO:s chef Natalija Gorščak.
– Allmänheten låg på oss om att vi skulle hoppa av, och vi var chockade över krigföringen i Gaza. Som public service-bolag ska vi verka för fred.
EBU:s argument för att inte stänga ute Israel är att tävlingen hålls mellan tv-bolag, inte nationer, och att israeliska KAN inte brutit mot några regler. Natalija Gorščak köper inte argumentet, utan ifrågasätter om medier kan vara oberoende i krigstider. Hon säger också att hon förvånades över att inte fler nordiska tv-bolag valde bojkott.
– De nordiska länderna brukar vara bra på att följa internationella lagar och regler.
Carolina Norén, mångårig Eurovisionexpert- och kommentator på Sveriges Radio, är på plats. Hon tror inte att konflikten enbart handlar om Israels medverkan.
– Det handlar också om en protest mot hur EBU hanterar svåra frågor. EBU har varit luddiga och undvikande och länderna har inte känt sig hörda, säger hon.
Flera av tv-bolagen som nu bojkottar kommer att utvärdera årets tävling och fatta nya beslut inför 2027. Carolina Norén tror att EBU gärna ser att de återvänder, ”framför allt av ekonomiska skäl”.
Om Israel vinner i år, vad händer då tror du?
– Jag tror inte att tävlingen kommer att läggas ner, men det kommer att bli kaotiskt, och i första hand en säkerhetsfråga.
För att SVT skulle delta i årets tävling krävdes att tre krav var uppfyllda, säger programdirektör Eva Beckman: att tävlingen förblev så opolitisk som möjligt, att säkerheten kunde garanteras – och att det fanns en bred uppslutning av deltagande länder.
– Det är klart att vi diskuterat det här noga. Det är ett jättesvårt läge där Eurovision hamnat mitt i en av vår tids mest polariserade frågor. Men SVT vill värna det här europeiska samarbetet. Vi behöver fler, inte färre enande samarbetsprojekt i världen. Det ser mörkt ut just nu men jag hoppas att EBU reder ut krisen och att Eurovision får överleva, fortsätter hon och avstår från att kommentera hur SVT skulle agera om Israel vann.
Upplever du tävlingen som opolitisk i dag?
– Det kan man givetvis ha olika uppfattningar om. EBU kämpar hårt för att den ska vara det.
Hon understryker att SVT som public service-bolag inte kan ta ställning i pågående konflikter eftersom det skulle strida mot oberoendet.
Konflikter och krig har historiskt påverkat vilka länder som deltar. En del av kritiken som har framförts sedan 2023 handlar om att EBU är inkonsekvent som, trots regler om en opolitisk tävling, uteslöt Ryssland men inte Israel.
SVT stod bakom beslutet att utesluta de ryska tv-bolagen.
– Jag förstår att det kan väcka frågor nu, säger Eva Beckman.
– Det finns likheter men också skillnader. Formellt handlade det om att de ryska tv-bolagen inte uppfyllde de demokratiska kraven. En annan skillnad är att EBU-medlemmarna var enade när det gällde Ryssland. I den här frågan finns stor splittring.
Protesterna mot Israels medverkan har varit många, från bojkottande tv-bolag till demonstrationer och flera artistupprop. I fjol valde artisten Nemo, som vann tävlingen 2024, att lämna tillbaka sin statyett. Men även motrörelsen har varit stark. Underskrifter har samlats in och både Tysklands förbundskansler och det danska public service-bolaget DR har öppet ställt sig bakom Israels medverkan. Och i Israel, där Eurovision är populärt, är lättnaden stor.
– Jag känner mig stolt över att få representera mitt land, säger landets artist Noam Bettan till Times of Israel.
Samtidigt har han övat på att vänja sig vid burop – något som Österrikes tv-bolag ORF har sagt att man inte kommer att censurera.
Enligt Martin Green, chef för Eurovision på EBU, är stämningen på 70-årsfirandet i Wien än så länge god och festlig.
– Vi kommer att sakna de som hoppat av, men med 35 deltagare är vi en stark Eurovisionfamilj, säger han över telefon från arenan.
Martin Green är nöjd med det nya regelverket, som ska stävja oproportionerliga marknadsföringskampanjer. Det har redan kommit till användning. I förra veckan satte EBU stopp för en tolvspråkig reklamkampanj för Israels bidrag.
”Även om det är tillåtet att be folk att rösta på dem, är det inte acceptabelt att be om flera röster”, skrev organisationen i ett meddelande till tv-bolagen.
Nu kommer man från EBU:s sida att jobba för att tv-bolagen som hoppat av ska vilja återvända, säger Martin Green. En avgörande faktor är att de nya reglerna fungerar, menar Stefán Eiríksson på isländska RÚV.
– Inget beslut har fattats för kommande år. Vi får först och främst se hur det går i Wien och om ändringarna i reglerna har gjort någon skillnad.
Den första semifinalen i Eurovision anordnas den 12 maj. Finalen avgörs den 16 maj.
DN har sökt det israeliska tv-bolaget KAN som inte har återkommit.
Fakta.Länderna som bojkottar
Spanien. Har tävlat 64 gånger sedan debuten 1961. Har vunnit två gånger, 1968 och 1969. Är ett av de så kallade ”big five”-länderna, tillsammans med Storbritannien, Tyskland, Italien och Frankrike, som på grund av högt ekonomiskt stöd direktkvalificeras till finalen.
Irland. Har tävlat 58 gånger sedan debuten 1965. Har vunnit sju gånger, senast 1996.
Island. Har tävlat 37 gånger sedan debuten 1986. Har aldrig vunnit.
Slovenien. Har tävlat 30 gånger sedan debuten 1993. Har aldrig vunnit.
Nederländerna. Har tävlat 64 gånger sedan debuten 1956. Har vunnit fem gånger, senast 2019.
Fakta.Nya regler i Eurovision – ett urval
Juryröster även i semifinalen.
10 i stället för 20 röster per person.
Förbud mot att tävlande och programledare deltar i reklamkampanjer från tredje part, däribland regeringar.
Läs mer:
Felicia: ”Jag ser inga konstigheter – jag ska till final”
SVT redo att anordna Eurovision – trots besparingar
