Stämningen var högtidlig i Pragborgens ljusa, spanska sal våren 2010.
Presidenterna Barack Obama och Dmitrij Medvedev log mot varandra och skrev under två tjocka luntor som skulle göra världen tryggare.
– Det här är ett viktigt första steg, sade Obama.
Nya Start-avtalet var signerat. Det fanns hopp om att antalet kärnvapen skulle minska i världen.
I dag är bilden mörkare.
– Vi är på väg in i en ny era, säger Karim Haggag, direktör för fredsforskningsinstitutet Sipri.
Den 5 februari upphör Nya Start-avtalet. Då finns det inte längre några spärrar för hur många kärnvapen USA och Ryssland kan placera ut.
– Det innebär en värld med ökande faror från kärnvapen, säger Karim Haggag.
Förkortningen Start står för Strategic arms reduction treaty och innebär gränser för antalet strategiska kärnvapen.
Det handlar om missiler som går mellan kontinenter, som skjuts upp i rymden, innan de faller ner mot sina mål.
Fackbegreppet är interkontinentala ballistiska robotar. I praktiken domedagsvapen som kan ödelägga stora städer – tiotals gånger starkare än de atombomber som USA fällde över Hiroshima och Nagasaki.
– Nu kommer vi troligen att skifta till en ny kapprustning med kärnvapen, som framför allt drivs av USA:s och Kinas strategiska konkurrens, säger Karim Haggag.
Dmitrij Medvedjev, som skrev under Nya Start-avtalet, visar i dag ett annat ansikte. Våren 2025 riktade han kärnvapenhot mot Sverige och Finland.
– De är en del av ett block som är fientliga mot oss, sade han, enligt ryska nyhetsbyrån Tass.
Just Ryssland har utvecklat nya kärnvapenbärare, som förändrat spelplanen för en möjlig attack mot Nordamerika – och Europa.
Det anser den kanadensiska professorn Rob Huebert, som leder universitetet i Calgarys center för studier av militär, säkerhet och strategi.
Huebert pekar på de ryska hypersoniska kryssningsrobotarna, till exempel Kinzhal och Tsirkon. Kina utvecklar liknande vapen.
Kryssningsrobotar kan flyga på låg höjd och manövrera under färden. Det gör dem mindre förutsägbara än ballistiska robotar. Att de är hypersoniska innebär att de flyger mer än fem gånger snabbare än ljudets hastighet.
– De är gamechangers. De kan bära kärnstridsspetsar, flyga under radarn och de kommer in i hastigheter som är jämbördiga med interkontinentala ballistiska missiler, säger han.
I höstas kom regissören Kathryn Bigelows kärnvapenthriller A house of dynamite. I filmen har USA:s president 18 minuter på sig att fatta ett beslut när en okänd missil upptäcks i en bana från Stilla havet mot Chicago.
Ska presidenten beordra kärnvapenkrig eller vänta och se om missilen saknar laddning?
Men filmen skildrar en attack med en interkontinental ballistisk robot. I verkligheten kan tiden vara mycket kortare än 18 minuter, menar Rob Huebert.
– Kanske fem minuter, eller inga alls, säger han.
Han bygger det påståendet på en situation där en rysk ubåt lyckats smyga förbi alla varningssystem och avfyrar en kärnladdad hypersonisk kryssningsrobot mot en stad i Nordamerika eller Europa.
Samtidigt har Ukrainas luftvärn lyckats skjuta ner ryska hypersoniska missiler – så de är inte ostoppbara. Rob Huebert vet det, men pekar på att Ukraina är i krig. Landets luftvärnsstyrkor är beredda, och vet från vilket håll hotet kommer.
– Missilerna är inte osynliga. Men du måste ha en radar som letar efter dem. De flyg eller ubåtar som bär på hypersoniska robotar kan manövrera till dina svaga punkter, där du inte tittar eller förväntar dig något, säger han.
Att Nya Start-avtalet upphör får allvarliga följder för den europeiska säkerheten, anser Karim Haggag på Sipri.
– Rysslands stora arsenal av taktiska kärnvapen, och USA:s mindre, kommer nu att bli ett permanent inslag i Europa. De är precis den typ av vapen som utgör det största hotet mot Natos medlemsländer, säger han.
Gränsen mellan taktiska och strategiska kärnvapen är ibland suddig, men enkelt uttryckt är de taktiska mindre kraftfulla och har kortare räckvidd.
Ryssland har någonstans mellan 1 000 och 2 000 sådana kärnvapen. Natos motvikt är ungefär 100 amerikanska taktiska bomber, utplacerade i fem europeiska länder.
– Så det är en väldig skillnad mellan Natos taktiska kärnvapenförmågor och Rysslands, säger Karim Haggag, som hade hoppats på att ett nytt Start-avtal kunnat leda till en begränsning av både strategiska och taktiska kärnvapen.
Fakta.Nya Start-avtalet
USA och Ryssland är de största kärnvapenmakterna i världen. Nya Startavtalet begränsade deras arsenaler – de fick bara ha 1 550 kärnstridsspetsar på utplacerade strategiska vapen.
Det exakta antalet kärnvapen i ett land är hemligt, men Federation of American Scientists gör kvalificerade uppskattningar som visar att:
● USA har 3 700 kärnvapen.
● Ryssland har 4 300.
● Frankrike har 290 och Storbritannien 225.
● Kina har i dag 600, men USA har bedömt att siffran kan vara 1 000 år 2030.
















