President Trump själv spås inte få fredspriset i år, enligt experterna. Detta trots att han återigen har nominerats och har gott om anhängare, inte minst i sig själv, och dessutom har lanserat ett ”fredsråd” som bland annat är tänkt att arbeta med återuppbyggnad av det krigshärjade Gaza.
Men Trump har också agerat på andra fronter.
– Ett år då han både gjort en militär intervention i Venezuela, startat ett krig i Iran, stadigt pressat Grönland och startat handelskrig med flera så är det väldigt svårt att se att det blir ett fredspris till Donald Trump, säger Haakon Gjerløw, direktör vid norska fredsforskningsinstitutet Prio.
Han listar i stället en rad andra tänkbara kandidater. Bland dem finns den redan tidigare favorittippade sudanesiska hjälporganisationen ERR (Emergency Respons Rooms), Rädda Barnen och den ukrainske barnrättsaktivisten Mykola Kuleba.
Ett annat alternativ vore att uppmärksamma internationellt rättsligt samarbete genom ett pris till domstolarna ICC eller ICJ. Frågan är bara om det är för politiskt känsligt att ge priset till någon som USA och Donald Trump kritiserat så mycket och till och med infört sanktioner emot.
Gjerløw konstaterar att Nobelkommittén behöver fundera på risken för att priset snarare skadar än gynnar en pristagare.
– Det är något de åtminstone måste överväga: om det kan göra arbetet svårare framöver för någon att få priset.
Å andra sidan behöver Nobelkommittén ta modiga beslut ibland.
– Geir Lundestad, som var kommitténs sekreterare i många år, brukade säga att Nobels fredspris bör vara kontroversiellt av och till – men inte varje år. För då blir man av med prestigen, säger Haakon Gjerløw.
Priodirektören har själv en ”liten joker” på listan, om Nobelkommittén vill stötta samarbete utan att sticka ut hakan för mycket.
– Internationella rymdstationen (ISS). Det vore ett pris som både kan fira vad ett samarbete kan medföra men också ge en liten spark i baken åt politikerna för att reglera och säkra mer samarbete framöver (i rymden), säger Gjerløw.