2002 fanns nästan 73 000 barn mellan noll och tio år som ägde aktier, enligt statistik från värdepapperscentralen Euroclear. Förra året hade den siffran sjunkit till knappt 19 000. De senaste 20 åren har aktieägandet bland de yngsta minskat stadigt, samtidigt som svenskarnas aktieägande i stort har ökat.
Betyder det att föräldrar har blivit sämre på att spara åt sina barn?
– Nej, den slutsatsen kan man inte dra eftersom det här bara gäller aktier. Men det är en sparform för barn som verkar ha minskat i betydelse, säger Krister Modin, analytiker på Euroclear.
I en Demoskopundersökning som gjordes i fjol på uppdrag av SEB svarande nästan 9 av 10 föräldrar att de sparar åt sina barn, och det genomsnittliga sparandet var knappt 700 kronor i månaden – en ökning jämfört med 2019. Den vanligaste sparformen var sparkonto följt av ISK-konto och fondkonto.
Krister Modin tror att barnsparandets karaktär har förändrats över tid, och att det förut var vanligare att man fick ärva aktier från släktingar. Fonder har också vuxit i popularitet, inte minst eftersom de är lätta att månadsspara i.
En annan trolig förklaring är att fler föräldrar sparar åt barnen i eget namn, i stället för att öppna ett aktiekonto åt barnen som de automatiskt får tillgång till när de fyller 18. Det tycker Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, kan vara en god idé eftersom man då har större kontroll över pengarna.
– Det kan vara bra i tuffare ekonomiska tider att inte låsa upp ett sparande på barnet, utan ha en marginal i hushållskassan om saker går illa, säger hon.
Rent allmänt tycker hon att aktier är en sparform som ställer tuffare krav på den som förvaltar portföljen. Allra viktigast är att säkerställa en god riskspridning och inte lägga alla ägg i samma korg.
– Att spara i aktier kan vara roligare än exempelvis en global indexfond, eftersom man lättare kan relatera sitt sparade till varumärken eller produkter som barnet känner till. Men man ska inte bara köpa en aktie utan gärna 10–15 olika, utspridda över flera sektorer och länder, säger Moa Langemark.
Att färre barn äger aktier i dag är dock inte helt oproblematiskt, enligt Krister Modin på Euroclear. Han menar att det är ett sätt att på ett tidigt stadium i livet lära sig om ekonomi och hur börsen fungerar.
”Om man börjar spara redan när barnet är nyfött får man 18 års utveckling av portföljen fram tills att barnet är myndigt. Den tiden är svår att hämta igen om man börjar väsentligt senare.”
– Det kan uppbringa ett intresse som är väldigt bra att ha senare i livet, säger han.
Historien har också visat att långsiktighet oftast lönar sig, och ju längre tid man har varit investerad i marknaden desto bättre avkastning kan man få. Särskilt stor blir skillnaden om man jämför med avkastningen på ett vanligt sparkonto
– Om man börjar spara redan när barnet är nyfött får man 18 års utveckling av portföljen fram tills att barnet är myndigt. Den tiden är svår att hämta igen om man börjar väsentligt senare.
Samtidigt är det långt ifrån alla föräldrar som har möjlighet att lägga undan pengar till barnen. Särskilt i dessa tider då levnadskostnaderna skjutit i höjden. Moa Langemark tycker inte att man ska känna dåligt samvete för det.
– Jag tycker mig se att det är många som säger att de minskat barnsparandet när det är ekonomiskt tuffa tider. Det är sunt. Man ska inte behöva äta knäckebröd och gå från hus och hem, säger hon.
5 tips för ditt barnsparande
● Säkerställ först att ni har en buffert ifall någon blir av med med jobbet eller drabbas av något annat ekonomiskt bakslag.
● Bestäm i vems namn du tänker spara. Sparar du i ditt eget namn behåller du kontrollen och bestämmer själv när barnet ska få tillgång till pengarna. Sparar du i barnets namn räknas pengarna på barnets konto som en fullbordad gåva och barnet får tillgång till dem när det fyller 18 år.
● Om du sparar i fonder – jämför och välj fonder med låg avgift. Det gör stor skillnad över tid.
● Om du sparar till fler barn – säkerställ att sparandet är rättvist och jämlikt.
● Involvera barnen i sparandet. Det väcker intresse och förståelse för hur pengar växer långsiktigt.
Källa: Konsumenternas finansbyrå/Finansinspektionen
