Den 31 maj upphörde det svenska stödet till Islamic Reliefs verksamhet. DN har berättat om följderna i södra Etiopien, där akut undernärda barn riskerar att stå utan hjälp.
Sida motiverar beslutet med regeringens försiktighetsprincip, som innebär att myndigheten på förhand ska säkerställa att partnerorganisationer inte har kopplingar till extremism. Islamic Relief har under många år anklagats för att ha kopplingar till bland annat Muslimska brödraskapet.
I januari sade biståndsminister Benjamin Dousa (M) att pengarna som drogs in från Islamic Relief i stället skulle gå till andra hjälporganisationer.
– Tvärtom kommer vi använda oss av andra kanaler som också har humanitärt tillträde och som hjälper till med rent vatten, matpaket och vaccinsprutor, sa han till Aftonbladet.
Men i Liban-zonen i södra Etiopien finns ingen annan som tar över verksamheten.
När DN frågar vilka ”andra kanaler” han syftade på hänvisar Benjamin Dousa till hur Sida fördelar bistånd utifrån humanitära behov.
– Min poäng var helt enkelt att Sidas allokering till till exempelvis Etiopien inte påverkas av beslutet att Islamic Relief inte får ta del av de pengarna. Exakt lika mycket pengar kommer att gå till Etiopien, säger han.
Enligt Sida uppgår årets hittills beslutade humanitära stöd till Etiopien till omkring 150 miljoner kronor, jämfört med 250 miljoner kronor under hela fjolåret. Det är ju inte lika mycket pengar?
– På den humanitära sidan handlar det om att rädda så många liv som möjligt. Naturkatastrofer, krig och konflikter påverkar hur länder får stöd. Det handlar om var det mänskliga lidandet är som störst och var svenska resurser behövs som mest. Beslutet om Islamic Relief påverkar inte hur mycket pengar som går till Etiopien.
På frågan om Sverige har ett särskilt ansvar för de undernärda barnen i södra Etiopien och de våldtagna kvinnorna i Darfur – som inte längre nås av svenskt bistånd – svarar han:
– Anledningen till att vi är en av världens mest generösa biståndsgivare är att vi känner ett ansvar för det mänskliga lidandet vi ser på många platser. Men vi har också ett ansvar för att säkerställa att skattepengar som människor arbetat ihop inte hamnar fel.
I september varnades Sidas styrelse av två av myndighetens högsta chefer för att en alltför strikt tolkning av regeringens försiktighetsprincip i förlängningen kunde göra det svårt för Sida att hitta samarbetspartners över huvud taget.
Du har sagt att om det inte går att vara 100 procent säker ska bistånd inte ges. Samtidigt säger Sidas överdirektör Jakob Wernerman att någon sådan säkerhet inte existerar inom biståndet. Vem har rätt?
– Vi menar exakt samma sak. Inte en enda svensk skattekrona ska gå till extremister, islamister eller organisationer som undergräver kvinnors och flickors rättigheter.
Men om du säger att man ska vara 100 procent säker och han säger att det inte går – vad är det som gäller?
– Det blir en fråga om semantik. Det handlar om mycket komplicerade miljöer, framför allt på det humanitära området. Poängen med den här styrningen är att gå från att chansa och hoppas till att vara betydligt mer säker. Dessutom ska försiktighetsprincipen tillämpas.
Islamic Relief var under flera år föremål för återkommande granskningar utan att Sida fann grund för att agera, visar DN:s kartläggning. År 2023 kallades Sida-chefer till biståndsminister Benjamin Dousas statssekreterare Diana Janse för att förklara varför samarbetet med hjälporganisationen fortsatte.
Enligt Sida är Islamic Relief den första och hittills enda etablerade partner som stoppats efter en granskning av Center mot våldsbejakande extremism, CVE.
När ni införde försiktighetsprincipen för Sida – hade ni då Islamic Relief i åtanke?
– Nej, det är en generell styrning. Vi fick till exempel reda på att svenska skattemedel hade gått till en organisation som anordnade panelsamtal och workshops med Hamas och Palestinska islamiska jihad. Den typen av verksamhet är inte längre möjlig att finansiera.
När Sida återigen bedömde att det saknades tillräckliga skäl att avbryta samarbetet med Islamic Relief skrev du enligt Dagens ETC till styrelseledamoten Magnus Ranstorp att det var ”helt bisarrt”. Vad var det som var bisarrt?
– Jag har inte meddelandet framför mig. Men jag tror att Magnus Ranstorp ifrågasatte om Sida ens hade kontrollerat saken med Säkerhetspolisen. Om det stämde tyckte jag att det var helt bisarrt.
Enligt Dagens ETC svarade Sidas dåvarande generaldirektör att myndigheten vid två tillfällen hade tagit in bedömningar från Säkerhetspolisen om Islamic Relief, utan att några indicier framkommit.
När Sida hade fattat beslut att stoppa stödet till Islamic Relief skrev du också till Magnus Ranstorp att du trodde att han ”skulle glädjas” åt nyheten.
– Det är ingen hemlighet att han har varit mycket kritisk till Islamic Relief.
DN avslöjade i mars att Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica får 23 miljoner kronor i stöd, trots att en av organisationens partner, den brasilianska organisationen IAC, är abortmotståndare och leds av den tidigare presidenten Jair Bolsonaros svärdotter – och trots att Sida bedömer den övergripande risknivån som ”extrem”.
Sida motiverar båda besluten med regeringens styrning. I Islamic Reliefs fall hänvisar myndigheten till den nya försiktighetsprincipen, som innebär att stöd ska stoppas redan vid osäkerhet om kopplingar till extremism. I Hepaticas fall till att stödet till de partianknutna organisationerna ska betalas ut, trots myndighetens riskbedömning.
– Det är lika för alla, säger Benjamin Dousa.
Men i det ena fallet stoppas stöd på grund av risker, medan man i det andra betalar ut pengar trots extrema risker.
– Skillnaden är att det i Islamic Reliefs fall fanns risker runt organisationen. När det gäller Hepatica handlar det om misstankar kring ett enskilt projekt. För Hepatica har jag precis fått reda på att stödet till den brasilianska organisationen har pausats. Sida gör dessutom en ordentlig utredning.
Men först efter att pengar betalats ut – och då bara för ett enskilt projekt, efter DN:s granskning.
– Det enskilda stödet är stoppat. Det är lika för alla, oavsett om det handlar om SD:s organisation, Islamic Relief, Rädda Barnen eller Röda Korset.
Du talar ofta om att ”rensa upp” i biståndet. Är det här vad du menar med det?
– Absolut.
