Nya bolåneregler infördes under våren. Syftet var att gynna unga som ska köpa sin första bostad. Nu visar LF Fastighetsförmedlings siffror att marknaden för små lägenheter har varit livligare än vanligt under sommarmånaderna. Antalet sålda bostadsrätter ökade samtidigt med 14 procent mellan maj och juli jämfört med i fjol.
– Under sommaren har det varit en överrepresentation av mindre lägenheter, och i år har efterfrågan fått en extra skjuts av de lättade kreditvillkoren när fler unga kan vara med och buda, säger Marcus Svanberg, vd på LF Fastighetsförmedling.
Han tycker att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning, men säger att mer skulle kunna göras och nämner Norge som exempel. Där kan alla upp till 33 års ålder få hjälp av staten genom ett subventionerat bosparande för att ta sig in på bostadsmarknaden.
– I Sverige skulle man kunna titta på ett liknande system, men också statligt garanterat startlån för förstagångsköpare så att de får möjlighet att låna till det första boendet, likt studielånet.
Finns det inte en risk för att unga i ett sådant system blir än mer belånade?
– Visst finns det en risk för att unga får en något högre belåning i början. Men samtidigt blir bostadsmarknaden mer rättvis om fler får möjlighet att köpa sin första bostad, inte bara de som har föräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt. Det är en balansgång, men ett sådant lån kan betalas tillbaka under lång tid, säger Marcus Svanberg.
Fakta.Studentstäderna där det är billigast att köpa bostad
1. Sundsvall: 582 000 kronor
2. Kalmar: 674 000 kr
3. Eskilstuna: 734 000 kr
4. Västerås: 741 000 kr
5. Östersund: 828 000 kr
Källa: LF Fastighetsförmedling
När reglerna infördes varnade vissa bedömare för prishöjningar. Claudia Wörmann är boendeekonom och privatekonomisk talesperson på organisationen Bostadsrätterna. Hon påpekar att prishöjningarna i stort än så länge har uteblivit.
Det, kombinerat med lägre krav, kan göra att fler förstagångsköpare kan drömma om något större direkt, säger hon.
– När någon sitter med en summa pengar och tidigare behövde ha råd med 15 procent i kontantinsats, men nu bara behöver 10 procent enligt de nya reglerna, kan personen i dag i stället titta på en tvåa. En etta är ju ganska liten och brukar vara det första man köper, säger Claudia Wörmann.
Hon drar paralleller till 2010 när kravet på en kontantinsats på 15 procent infördes. Då trodde många att marknaden för ettor skulle gå ner.
– Men det gick precis tvärtom – ettorna fick ett uppsving. Det berodde på att de som inte hade råd med kontantinsatsen för en större lägenhet köpte en mindre istället. Den här regeländringen kan ge precis samma effekt, fast på ett annat sätt: De som har råd köper en tvåa istället.
Både Marcus Svanberg och Claudia Wörmann konstaterar samtidigt att förstagångsköpare som får hjälp av sina föräldrar fortfarande har en stor fördel. Dock innebär regeländringen att förutsättningarna har förbättrats för dem som inte får hjälp utifrån.
– De fem procentenheterna har inte tagit bort behovet av hjälp, utan de flesta behöver fortfarande någon slags finansieringshjälp. Samtidigt beror det på hur gammal man är och hur länge man har sparat. Föräldrar med tre barn som i rask takt flyttar hemifrån kan kanske inte hjälpa alla, så med sänkningen från 15 till 10 procent och det slopade amorteringskravet har det åtminstone blivit lättare för dem som inte får föräldrarnas hjälp, säger Claudia Wörmann.
Läs mer:
Stockholm en ekonomisk utmaning – studentens bästa tips
Nya bolåneregler – det här gäller från i dag
Fick bolån med falska anställningsavtal: ”Systemhotande”
Risk för höjda boräntor – så kan du agera
Vad undrar du om ekonomi? Ställ din fråga till experterna
DN:s ekonomipanel svarar på frågor om privatekonomi, juridik, företagande och karriär. Skicka frågor till: [email protected]. Publicerade frågor och svar samlas här.
