Dagens betygssystem har kritiserats för att det lett till inflation och orättvisa då vissa skolor sätter högre betyg än vad de borde. Skalan A–F har även ifrågasatts eftersom ett skarpt F för underkänt får så dramatiska konsekvenser. Ett F för mycket och vägen till ett nationellt program på gymnasiet stängs.
Planen är i stället ett nytt betygssystem: en 10-gradig skala utan den hårda F-gränsen. För att bli behörig till nationella gymnasieprogram behövs betyget 4 i snitt – vilket betyder att en elev tillåts vara svagare i ett ämne om man är starkare i ett annat.
– Vi har nästan 20 000 barn som går ut årskurs nio utan att vara behöriga till nationella gymnasieprogram. Jag tycker det är viktigt att vi har ett system som ser till att barn inte slås ut utan fångas upp, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) till TT.
Den nya betygssättningen ska även vägas mot resultaten i nationella slutprov, som var tänkta att rullas ut som digitala i år. Regeringen fick dock dra i nödbromsen i höstas på grund av att projektet kantades av stora tekniska problem.
Hur ska den här stora förändringen genomföras när tekniken inte verkar vara med Skolverket?
– Jag tror många känner en frustration över problemen med de nationella proven. Vi har nu gett Skolverket i uppdrag att skjuta fram införandet så att de får gott om tid på sig att ta fram en plattform som fungerar, säger Mohamsson.
Den nya skalan införs 2028, vilket är ett år senare än vad betygsutredningen förslog. Samtidigt träder de nya läroplanerna i kraft.
