Boklistan vecka 11: Alla kan läsa, ett praktiskt facit, Jack, lock och övers.

På senare tid har jag fått flera uppmuntrande digitala depescher om bokläsning. Göteborgs universitet säger sig till exempel vilja satsa på läsning av skönlitteratur för att stärka studenters läs- och skrivförmåga. Och försäljningen av tryckta böcker går bra.

Med återväxten är det mycket sämre. Där spökar de nationella proven i svenska, vars tredje del genomförs i dag och som är grundläggande för de betyg som delas ut.

■ ■ ■

Det är nämligen så, att man i Sverige kan gå ut grundskolan utan att kunna läsa och skriva. Provet är alltså uppdelat i tre:

Muntligt prov där man kan få max 18 poäng
Läsförståelseprov där maxpoängen är 35 poäng
Uppsatsskrivande, där man kan få 9 poäng.

Sedan bakas de tre delarna ihop till en poängtotal.

■ ■ ■

Nu undrar ni förstås hur många poäng som krävs för att bli godkänd, med lägsta betyget E? För detta krävs 16 poäng. Vilket innebär att man kan bli godkänd uteslutande i det muntliga provet, men att man inte behöver kunna läsa och skriva. Och nåde den lärare som vågar ge en elev mindre än 16 poäng på proven. Det ser inte bra ut i skolans marknadsföring, föräldrarna hotar med stämning och den byråkratiska hanteringen är ohygglig.

Så trixar Skolverket bort det faktum att så många analfabeter kommer att plåga gymnasier och universitet.

■ ■ ■

Här kommer ett praktiskt facit till nästa års nationella prov, muntliga delen:

Fråga: Hur kom du till skolan i dag?
Svar: Nä men vahettere såhära t-banan typ. Ja-a.

(16 p)

■ ■ ■

Helt orelaterat har Ulf Lundells debutroman ”Jack” från 1976 kommit i jubileumspocket. Några av tidens recensioner citeras på omslaget, med den självklara slagdängan ”En väldig generationsroman” på framsidan. Gefle Dagblads kritiker är retorisk: ”Orkar man läsa en 425 sidor tjock roman om dagens ungdom, kanske någon frågar sig. Ett rungande JA är mitt svar.” Hen gläds åt att ha fått en möjlighet att ”se in i ungdomens värld, som så ofta kan tyckas så främmande och obegriplig.”

Det tredje citatet kommer från Kvällspostens recension: ”Romanen är tämligen ointressant”.

■ ■ ■

Rykande färskt är beskedet från Umeå internationella litteraturfestival, Littfest, om att Ida Börjel har utsetts till årets Brunnslockspoet. Sveriges tyngsta kultursatsning kallar det vid det här laget åtta år gamla projektet sig. Ida Börjel kommenterar:
– Denna udda och rätt platta utmärkelse ropar högt till det mullvardsartade i mig, jag vill förtjust genast öppna locket! Ned till det underjordiska vetandet! Sedan tänker jag på döden.

Och vem gör inte det?

■ ■ ■

I nya numret av den alltid utmärkta tidskriften för litterär översättning, Med andra ord (nr 126), läser jag ett samtal mellan redaktören Jenny Aschenbrenner och två översättare som också är författare: Magdalena Sørensen och Annakarin Thorburn. Den senare har bland annat översatt Samanta Schweblin, som har toppat kritikerlistan i några veckor. Översättare blir kanske lite mer noggranna i sitt eget skrivande, menar de.

Senare i numret skriver Örjan Sjögren om sitt arbete med Clarice Lispector. Han översatte henne när han var ung, och håller nu på med att revidera sina gamla översättningar – nyss i och med romanen ”Passionen enligt G.H” (Tranan). Han skriver: ”Clarice gick inte tillbaka och ändrade i sina texter, påstås det. Jag grubblar däremot i tjugo år för att försöka fånga hennes spontana stil”. Det är värt den tiden, tycker jag.

■ ■ ■

Läs tidigare nyhetsbrev om böcker.