I höstas berättade Hufvudstadsbladet om hur intresset för att läsa ryska i Finland rasar. Anledningen är enkel: i dag finns det få anledningar att läsa ryska eftersom utsikterna att bedriva handel är obefintliga om man inte är beredd att bryta mot sanktioner och lagen.
Ur ett militärt perspektiv är det ändå av stor vikt att man förstår vad som sägs på andra sidan gränsen. Kari Liuhto, professor i underrättelseforskning vid Åbo universitet, konstaterar att det är osexigt att studera ryska, men också att det är det mest patriotiska i dag.
Liuhto öppnade för att finländare kunde utbildas i ryska på Försvarets Tolkskola i Sverige, en både anrik och mytomspunnen utbildning som försett det svenska försvaret med personer som kan ryska sedan 1957.
Bristen på ryskakunskaper oroar också i riksdagen. På tisdag bjöd riksdagsledamot Aleksi Jäntti, (Samlingspartiet), in chefen för Tolkskolan Hans Hagman, till den finländska riksdagen för att berätta om verksamheten i Sverige.
– Ryssland kommer att vara vårt grannland och vi kommer behöva ryskakunskaper i försvaret men också i diplomatin, säger Jäntti.
Även Jäntti ser en stor risk med att låta kunskaperna i ryska förfalla. Han jämför med vad som skulle ha hänt om Finland hade kört ner försvaret på samma sätt som många andra europeiska länder har gjort.
– Det är oerhört dyrt och svårt att lyfta upp till den nivå som nu krävs. Samma sak kan hända med språkkunskaperna. Om kunnandet fortsätter nedåt som kosvansen kommer vi ha enorma problem om tio år, säger Jäntti som har en yrkesofficersexamen från Försvarshögskolan.
Det finska försvaret har ett språkcentrum, men där utbildas främst personal, inte värnpliktiga som i Sverige. Utgångspunkten är att den värnpliktiga behöver kunna svenska och engelska när utbildningen inleds. Tolkskolans främsta uppgift är att förse det svenska försvaret med personer som kan ryska.
Aleksi Jäntti ser att det finns potential för ett nordiskt samarbete i frågan. Han tycker att den svenska modellen verkar bra och att det är smart att inte ha överlappande resurser när man är allierade. I mötet deltog också diplomater från Norge och Danmark.
Hur samarbetet konkret skulle se ut är ännu för tidigt att säga. Jäntti hoppas också på att Finland inser fördelen med att samarbeta och utnyttja resurser gemensamt.
– Den finländska ”jag behöver inte hjälp”-mentaliteten är inte den bästa i det här läget.
Även Sveriges ambassadör i Finland, Peter Ericson, är positivt inställd till mer samarbete. Ericson, som själv gått på Tolkskolan för 40 år sedan, konstaterade i en intervju för HBL att kunskaper i ryska är ett nationellt behov som är nära knutet till statens kärnansvar att försvara landet.
– Då får det vara värt några studieplatser tycker jag.
En av grundutmaningarna är ändå att majoriteten av de värnpliktiga i Finland har finska som modersmål. I praktiken betyder det att det är svårt att ha samma lärare som för svenskar och norrmän, säger Ericson.
– Men visst kunde man tänka sig ett utbyte med Nylands brigad och skulle kunna placera en och annan på svenska tolkskolan, säger Ericson.
Flera studieplatser kostar pengar och kräver politisk vilja. Att Tolkskolan behöver mer resurser är ändå ingen ny idé. I sin utredning om den svenska underrättelseverksamheten är Sveriges tidigare utrikesminister Carl Bildt inne på att Tolkskolan borde få mer resurser, särskilt vad gäller ryska och kinesiska.
