Sommaren 2023 beslutade Finlands regering att utreda en fast förbindelse över Kvarken mellan Umeå och Vasa, kallad Kvarkenbron i folkmun. I juni förra året kom rapporten som visade att det var fullt möjligt att bygga en fast förbindelse.
Nu säger Finlands kommunikationsminister Lulu Ranne, som ansvar för transport, kommunikation och nätverk, att det inte blir någon bro.
– Den geopolitiska situationen är allvarlig och Finlands ekonomi är inte i ett bra skick, därför måste vi prioritera det allra viktigaste, den kritiska infrastrukturen.
Prislappen för en fast förbindelse skulle bli mycket hög. Det billigaste alternativet, en vägbank med landsväg över kvarken, väntas landa på mellan 50 till 85 miljarder kronor. Det dyraste, en bro eller tunnel, landar på någonstans mellan 200 till 300 miljarder kronor, enligt Lulu Ranne.
– Det handlar alltså om ett projekt som är runt en fjärdedel eller till och med en tredjedel av Finlands årliga statsbudget. Vi har absolut inte råd med det.
I stället behöver Finland prioritera att bygga ut vägar och järnvägar för att stärka försvaret, menar Ranne. Fokus ligger på att öka den militära rörligheten norrut. Det handlar också om gränsöverskridande projekt mellan Sverige, Norge och Finland.
– Det är små broar och vägar över gränserna, men vi har även planer på att bygga den europeiska spårbredden bredvid den nuvarande järnvägen från Rovaniemi ner till Uleåborg.
Finland har i dag samma bredd på järnvägsspåren som Ryssland och flera andra öststater. För Finland innebär det problem om landet skulle behöva evakuera befolkning eller flytta militära trupper över till Sverige som har den europeiska spårbredden. Därför krävs exempelvis stationer för omlastning vid Haparanda och Torneå.
– Järnvägen har bidragit till en stor del av ekonomin i både Sverige och Finland, därför är det viktigaste just nu att vi förstärker den redan befintliga infrastrukturen, säger Lulu Ranne.
Joakim Strand, europa- och ägarstyrningsminister, som representerar det finska partiet Svenska folkpartiet har varit drivande i frågan om Kvarkenbron.
– Min syn på saken är tvärtom, det är först nu som diskussionen börjar komma i gång på allvar, säger han.
– Jag blir ofta kontaktad av olika intressenter, även potentiella finansiärer som ser enorm potential i en ny fast förbindelse som binder samman Norden.
Lulu Ranne håller inte med dig, hur pass förankrad är frågan i regeringen?
– Om och när vi en dag får ihop en bra finansieringslösning, gärna med stor andel privat kapital, så är jag övertygad om att de allra flesta vill binda samman Norden ytterligare.
– Detta ligger antagligen några år in i framtiden. Graden av entusiasm hos enskilda ministrar i en regering som endast har drygt ett år kvar till valet, är på intet sätt avgörande.
Lulu Ranne menar dock att den privata sektorn borde titta på andra lösningar än en bro.
– Om den privata sektorn ensam skulle vilja finansiera en fast förbindelse, okej, det går väl. Men det är orealistiskt att den privata sektorn skulle göra det. Den borde i stället satsa på järnvägsspår i norr som gynnar gruvor, energi och turism.
DN har ställt frågan om en bro över kvarken till transport- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD). Han anser likt Lulu Ranne att det inte är aktuellt att bygga en bro mellan länderna.
Finlands utredning av Kvarkenbron
Utredningen av Kvarkenbron har genomförts av myndigheter i både Sverige och Finland. Projektgruppen har bestått av representanter från finländska Trafikledsverket, Miljöministeriet, Traficom och Trafikverket i Sverige. Även regionala aktörer har deltagit så som Kvarkenrådet, Österbottens förbund och region Västerbotten.
Förutom utredningen av själva förbindelsen har en separat utredning undersökt det trafikmässiga behovet. Ytterligare en utredning, som inte är offentlig, har undersökt försörjningsberedskapen och militärens behov av en bro.
Källa: Trafikledsverket
Läs mer:
Finland vill bygga bro till Sverige: ”Fantastiskt om det blir en bro”
Ny rapport: Skyhög kostnad för bro mellan Sverige och Finland
