Lagen som i praktiken förbjudit försäljning av nya diesel- och bensinbilar från år 2035 har varit en hörnpelare i EU:s gröna giv. Den klubbades för två år sedan som ett led i att nå målet om att unionen ska vara klimatneutralt senast 2050.
Men få EU-beslut har mött större motstånd under de senaste åren.
Högljudda protester har framförts från biltillverkarna som inte hållit jämna steg i den gröna omställningen – och vars kunder ofta gett elbilarna nobben.
Samtidigt har partier som vill värna förbränningsmotorns framtid vunnit mark runt om i unionen.
Men framför allt är det krisen i den europeiska bilindustrin som har bidragit till att EU-kommissionen nu lägger i backen.
På tisdagen lanserades ett nytt förslag som ska göra det tillåtet att sälja nya bilar med förbränningsmotorer även efter 2035, under vissa förutsättningar.
– I dag kliver vi in för att garantera en framgångsrik ren framtid för den här industrin. Vi ger flexibilitet till tillverkarna samtidigt som vi drar ner utsläppen, sade klimatkommissionären Wopke Hoekstra vid en pressträff i Bryssel.
I praktiken innebär förslaget att kravet på nollutsläpp ur avgasröret sänks. I stället för en hundraprocentig minskning till 2035, nöjer sig kommissionen med 90 procent. Den resterande tiondelen ska biltillverkarna kunna ”räkna av” genom andra klimatåtgärder, exempelvis genom användning av e-bränslen eller grönt europeiskt stål i produktionen.
Målet om att nå klimatneutralitet ligger fast.
Omsvängningen kommer efter påtryckningar från regeringarna i bland annat Berlin, Warszawa och Rom, av oro för att hundratusentals jobb inom biltillverkningen ska gå förlorade.
I Sverige var det bara SD som motsatte sig förbudet när det klubbades för två år sedan, något som ledde till stora konvulsioner inom Tidösamarbetet. Frågan ”hissades” till partiledarnivå innan SD-ledaren Jimmie Åkesson gav med sig och gav grönt ljus åt regeringen att rösta ja i Bryssel.
Nu har även KD svängt. Partiets EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe välkomnar att lagen mjukas upp, eftersom den enligt henne byggde på ett önsketänkande.
– Man har från politiskt håll velat styra marknaden på ett sätt som står i strid med marknadslogiken. Konsekvenserna ser man inom bilindustrin, som mår väldigt dåligt.
– Man ska ha ambitiösa mål, men de måste vara realistiska. Annars blir det en backlash. Det ser man på allt fler områden, där klimatmålen inte har förankrats i verkligheten.
Ditt parti stod tidigare bakom förbudet och var med och drev igenom det i Bryssel. Nu har ni svängt. Kan man lita på att den politik ni nu driver gäller även framåt när ni ändrar er?
– Det var innan min tid. Men det är klart att det är en lärdom för alla, att man måste tänka efter före. Och våga stå emot när alla springer åt samma håll, vilket har varit fallet på klimatområdet. Jag brukar jämföra med migrationen där det funnits en tajt åsiktskorridor.
Innan lagen kan ändras måste medlemsländernas regeringar och EU-parlamentet godkänna förändringen.
Socialdemokraten Heléne Fritzon sitter i EU-parlamentets miljöutskott och är skarpt kritisk till omsvängningen.
”Att dra i handbromsen skickar helt fel signaler och gynnar bara den bakåtsträvande, tyska bilindustrin som inte vill ställa om. Det här blir ett hårt slag mot svenska biltillverkare, som Volvo Cars och Polestar som ligger i absolut framkant i omställningen. Nu straffas de som har gått före”, skriver hon i ett sms till DN.
Fritzon uttrycker också oro för klimatpolitiken i stort.
”Den gröna omställningen kräver långsiktiga spelregler så att man vet vad som gäller och vågar investera. När regler rivs upp och vattnas ur gång på gång så undergräver det trovärdigheten för EU-beslut”, skriver hon.
Läs mer: Så gav Bryssels förbud bränsle åt Europas motorhöger: ”Kroknar av den politiska korrektheten”
