Inflationskrisens värsta dagar är sedan länge förbi. Men det senaste året har en otrevlig pust av dyrtider på nytt dragit genom Sverige.
Hyrorna har höjts på ett smärtsamt sätt. Maten har blivit dyrare igen (för att inte tala om kaffet). Elpriserna har stigit, och en hel del annat av livets nödtorft har ökat i pris aningen mer än vad vi är vana vid.
När man talar om inflationen gäller det att hålla ordning på siffrorna. Det finns två huvudsakliga mått.
KPI heter det allmänna index som beskriver svenskarnas levnadskostnader. I den statistiken har det senaste årets andra, mindre våg av inflation inte synts till. KPI-inflationen sjönk förra månaden från 1,1 till 1 procent i årstakt.
Lågt. Men det beror på att snabbt sjunkande ränteutgifter har överväldigat de kostnadsposter som har stigit.
Den andra förkortningen är KPIF och utgör det inflationsmått som Riksbanken använder som sitt målindex. Här har statistikerna fräst bort de svängande räntekostnaderna.
I KPIF-inflationen är bakslaget tydligt. Från en årstakt på nära 1 procent förra hösten har inflationen successivt stigit till över 3 procent de senaste månaderna. Högt, även om det är betydligt mer godartat än den första inflationsvågens topp på över 10 procent som vi hade vintern 2022–2023.
Preliminära siffror på onsdagen visar att även KPIF-inflationen nu sjunker en gnutta. I praktiken stod priserna stilla i september.
Flera andra faktorer talar för en fortsatt nedgång.
Företagens prisplaner, som mäts regelbundet, pekar mot en lindrig utveckling. Och det finns inga andra uppenbara källor till kostnadsstress i svensk ekonomi. Samtidigt ser det globala kostnadstrycket skapligt gynnsamt ut. Dessutom har kronan stärkts sedan årsskiftet, vilket ger en viss rabatt på importen.
De ekonomiska prognosmakarna är inte helt överens om hur svensk tillväxt och arbetsmarknad ska utvecklas nästa år. Däremot är de ovanligt eniga kring just inflationen. Att den är på väg ner.
Om konsensus stämmer gäller också att Riksbankens senaste besked står sig: räntan är färdigsänkt. Nästa rörelse – det blir nog en bit in i framtiden – blir en höjning.
