Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Vad händer egentligen med inflationen nu, med kriget i Iran?
Efter USA:s och Israels första bombningar av Iran den 28 februari har det blåst storstorm på de globala bränslemarknaderna. Priset på olja och gas har skenat. En liter diesel har blivit runt sju kronor dyrare i Sverige.
Men inflationen under mars månad – krigets första – blev ändå förbluffande låg. Enligt preliminära siffror från SCB steg huvudmåttet KPI från ynka 0,5 procent till 0,6 procent.
Det var en bra bit under bedömarnas, även Riksbankens, prognostal. Riksbankens eget målindex för inflationen, KPIF, sjönk faktiskt från 1,7 procent till 1,6 procent. Alltså en bra bit under tvåprocentsmålet.
Hur kan det bli så?
Två motverkande krafter sliter just nu i svensk inflation.
Flera saker har bidragit till låg inflation i Sverige det senaste halvåret. Det handlar bland annat om låga varupriser och billigare råvaror globalt, men också om en starkare växelkurs för kronan.
Nu när kriget i Mellanöstern höjer bränslepriserna bildar det förstås ett tryck uppåt i inflationen. Men chocken har inte varit tillräckligt kraftig för att äta sig in i andra priser, eller bryta det övergripande mönstret – än.
Även om det är fortfarande är tidigt i förloppet är skillnaden stor från läget efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Då hade vi en inflation på 4 procent redan före krigsutbrottet. Inflationen steg sedan till 6 procent första månaden.
Utgångsläget i dag är betydligt bättre.
Okej, vad innebär det för räntorna då?
Finansmarknaderna och en del bedömare räknar med att Riksbanken höjer styrräntan ett par gånger för att möta stigande inflation senare i år.
Men det är en svindlande oviss prognos. Allt beror på hur kriget fortskrider.
Om konflikten får ett plötsligt slut och Iran släpper sitt strypgrepp på Hormuzsundet finns det fortfarande en möjlighet att den globala kostnadssmällen blir relativt lindrig. Ifall kriget fortsätter är i stället riskerna för energiförsörjningen, livsmedelspriserna och industrin enorma.
Det hotet hänger fortfarande i allra högsta grad över världsekonomin.
Läs mer:
Inflationen stiger – och sjunker
