Största delen av prisökningen, närmare två tredjedelar, kom i början av året – i januari och februari.
– Det var det ovanligaste under året, att det började med en sådan otrolig kraft, säger Ulf Mazur, vd på jämförelsesajten Matpriskollen.
Rusningen ledde bland annat till den uppmärksammade köpbojkotten mot matjättarna och att regeringen kallade till sig representanter från livsmedelsbranschen till ett krismöte.
Pressen på branschen gav tydlig effekt. Prisutvecklingen stannade av – och året avslutades med 0,1 procents prisökning i december.
– Mycket insatsvaror och att valutan går åt rätt håll gör att producenterna inte har lika höga ökningskrav, och då lugnar det ner sig.
Kaffe har ökat mest i pris under året, 19,8 procent. Följt av bär och köttfärs, 18 respektive 17,6 procent. Samtidigt sjönk olja och vinäger mest i pris, ner med 10,1 procent, följt av frukt som minskade med 5 procent.
Matpriserna kommer prägla den allmänna debatten även det kommande valåret, spår Ulf Mazur.
– Det slår så direkt mot framför allt de som har det tuffast, så varje procent extra på maten svider hårt för de som har minst pengar, för mat måste du köpa.
Den 1 april sänks matmomsen från 12 till 6 procent, en reform som ska ge barnfamiljer tusenlappar mer i plånboken. För att pengarna inte ska hamna i handlarnas fickor har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska bevaka prissättningen.
Effekten syns redan nu, där matkedjorna är rädda för att anklagas för smyghöjningar och därför pressar producenterna, enligt Ulf Mazur.
– Signalerna jag får är att det är stenhårt nu från handeln att inte släppa igenom några prishöjningar, över huvud taget nästan, för att det ska vara helt rent fram tills momssänkningen.
Han fortsätter:
– Men om en producent då har behov att höja, men inte får göra det – då finns det en risk att det i stället blir en ketchupeffekt när momssänkningen slagit igenom, att priserna höjs ännu mer.
