Apor svingar mellan träden och syrsorna sjunger intensivt. På den mörka kvällshimlen lyser stjärnorna. Men skogvaktaren Chavalit Khanthaptim och hans team har bara ögonen på den tätbevuxna djungeln. Pannlampor och strålkastare hjälper till att lysa upp. Snabba walkie-talkiesamtal förs.
– De ska ha gått ditåt, säger han och pekar efter att ha fått en uppdatering.
Vi har följt med Chavalit Khanthaptim och hans team på jakt efter elefanter. Målet är att lokalisera djuren och sedan mota bort dem, från grödor och bebodda områden.
Antalet vilda elefanter har ökat snabbt i området de senaste åren – vilket borde vara bra, eftersom den asiatiska elefanten är listad som utrotningshotad. Problemet är att de vilda elefanterna har ändrat sina vanor. De har rört sig från djungeln i en nationalpark till befolkade områden. Där äter de hungrigt av frukt- och grönsaksodlingar. Och ibland när de stöter på människor blir de aggressiva.
Förra året dödade elefanter 30 människor i Thailand. Hittills i år är dödstalet nio och sedan 2012 handlar det om över 200 personer som har stampats ihjäl av de tunga, snabba djuren. De kan väga upp till 4 ton och komma upp i 40 kilometer i timmen.
– Jag är rädd. Vi vet inte vad de kommer att göra eller hur de tänker, säger den 26-åriga fruktodlaren Pitsinee Patisang.
Hon har just visat oss marken där hon odlar frukterna mangostan, banan och rambutan. Fotspåren efter elefanter som vandrat där dagen innan är djupa. De har bitit i stammen på ett fruktträd. Delar av bevattningssystemet har de demolerat. Pitsinee misstänker en ung elefant som var på lekhumör.
Hon och hennes pappa har satt upp övervakningskameror för att hålla koll på elefanterna. De brukar börja komma vid fyra på eftermiddagen och stannar tills på morgonen. Hon har förståelse för elefanterna, men oroar sig samtidigt för sina inkomster och sitt liv.
– Eftersom de inte hittar mat i skogen äter de av våra odlingar. De är hungriga, har ingenstans att bo. Jag förstår att de söker sig till befolkade områden. Men människor måste också överleva. Utmaningen är att hitta ett sätt att leva tillsammans.
Problemet har blivit så stort att myndigheter nu köpt in hormonvaccin från USA som ska hejda elefanternas förökningstakt. Redan har tre honelefanter fått preventivmedlet som skjuts in på distans med ett gevär. Ytterligare 18 står på tur.
– En del bybor är väldigt arga på elefanterna för att de förstör deras odlingar. Vi försöker prata med dem och komma fram till en lösning, födelsekontroller är en del av det, säger Chalavit.
Samtidigt är det människans handlingar som ligger bakom elefanternas nya rörelseschema. Avskogning för att ge mer plats åt bostäder och jordbruk har minskat möjligheterna för dem att äta sig mätta i sitt naturliga habitat.
Chalavit pekar på bergen som syns en bit bort och som tillhör nationalparken. Där borde elefanterna bo, enligt honom.
– Men avskogning gör att de kommer hit och äter av frukt- och grönsaksodlingar.
Han och de andra elefantspanarna samlas vid fyra på eftermiddagen på en höjd och räknar med att jobba långt in på natten. Det är när solen har gått ner som elefanterna är som mest aktiva.
– Tidigare hade de samma dygnsrytm som oss människor. Men sedan de tvingats ut på odlingsfälten äter de på kvällen och natten, för att undvika människor.
Problemet är att odlarna måste utföra vissa sysslor, som att tappa gummiträden, på kvällen. Då kan konfrontation uppstå. Numera uppmanas bybor att meddela Chalavit och hans team så snart de ser elefanter på sitt område. Då åker de ut och letar. Också drönare hjälper dem att spana efter djuren.
– Om de befinner sig på odlad mark försöker vi mota bort dem, mot nationalparken. Det kan krävas tio personer för att göra det.
Till sin hjälp har han en grupp bybor som tidigare ställde upp som volontärer men nu är anställda av Thailands Viltvårdsmyndighet. De ger sig snabbt av på motorcyklar, ut på roströda dammiga vägar, när de får ett larm. Terrängen är oländig och vi passerar stråk där spåren av elefanter är tydliga med avbrutna grenar och träd.
Under en paus visar elefantspanarna bilder i mobilen på elefanter de har träffat tidigare. De har namngett dem efter olika typer av alkohol, som Leo (en thailändsk öl) och Hong Thong (en whisky).
I deras arbete ingår att kunna uppfatta vilket humör elefanterna är på och lära sig prata med dem. En del bybor skriker argt på elefanterna för att de förstör deras odlingar. Andra försöker till och med slåss med dem.
Det är helt fel väg att gå, enligt Chalavit. Inte heller fyrverkerierna som vi hör bönder smälla av i bergen för att skrämma bort elefanterna fungerar, menar han.
– Det bästa är att prata mjukt och lugnt med dem och hålla en distans på 15 meter. När människor är hungriga kan de bli på dåligt humör. Det är likadant med elefanter. Så vi säger till byborna att låta dem äta. Men vi vill inte att de äter upp allt.
Vid en paus under stjärnhimlen spelar elefantspanarna thailändsk smörmusik. Elefanterna har gäckat dem denna kväll. De har sett spåren, men när de kommit fram har de stora djuren vandrat vidare.
Men plötsligt kastar de sig upp på sina motorcyklar. De hinner fram för att se en elefantmamma och en unge kliva in i djungeln. Den här gången blir det ingen konfrontation eller några försök att flytta på dem.
Före vår resa till Trat har vi intervjuat Sukhee Boonsang, chef för Thailands Viltvårdsmyndighet, i utkanten av Bangkok. En stor del av hans tid, och hälften av budgeten, går åt till att hantera konflikten mellan elefanter och människor.
Han berättar att det framför allt är unga hanelefanter som går till attack mot människor.
– Hanelefanter puttas ut för att skaffa familj när de är 7–10 år. Då är de som mest aggressiva.
Men preventivmedlen kommer bara att ges till honelefanter i östra Thailand som har fyllt 15 år. I den delen av landet förökar de sig klart snabbare än i resten av Thailand, berättar han.
– Där äter de mycket sockerbetor och annan frukt. Det ger dem energi och det gör att de föder mer barn, säger Sukhee Boonsang.
På samma sätt som vargbeståndet väcker debatt i Sverige är beslutet att ge preventivmedel till elefanter kontroversiellt, konstaterar han.
– De som får sina grödor förstörda av elefanter och som inte kan sova på nätterna för att de är rädda är positiva. De som bor i städerna och säger sig älska djur och natur men inte konfronteras med elefanter är emot, säger han.
I Bo Rai bevakar bonden Siirinuan Diuangdow elefantlagets arbete. Han ringde till dem denna kväll och berättade att de ståtliga djuren fanns på hans mark.
– Elefanterna skrämmer mig. Jag vet inte hur man får bort dem. Jag försöker hålla distans till dem, men jag måste ju arbeta.
Medan vi pratar vänds allas blickar mot skogen. Ett strålkastarljus riktas mot två elefanter på väg upp för en sluttning. Långsamt lunkar de ur vår åsyn.
När DN lämnar platsen vid tolv på kvällen rustar elefantpatrullen för en lång natt. Drönaren har identifierat nio elefanter.
Fakta.Elefanter ökar snabbt i östra Thailand
● Förra året dödade vilda elefanter 30 människor och skadade 29 i Thailand.
Sedan 2012 har 254 människor dödats av elefanter i Thailand.
● Över 2 000 incidenter där elefanter förstört och ätit av odlingar har rapporterats sedan 2012.
● Thailand har importerat 25 doser av ett vaccin som fungerar som preventivmedel från USA.
● Vaccinet ges till honor som har fyllt 15 år och verkar i sju år. Elefanterna som får vaccinet ska ha fött ungar tidigare.
● Födelsetalen bland elefanter i Thailand är runt 3,5 om året i snitt. Men i östra Thailand förökar de sig dubbelt så snabbt.
● Thailand har runt 4 200–4 600 vilda elefanter. Runt 800 av dem lever i de fem provinser i östra Thailand där det uppstått problem i relationen människor och elefanter.
● Utöver det finns 3 800 tama elefanter i Thailand.
● Asiatiska elefanten är listad som utrotningshotad.
● En elefant är dräktig 22–24 månader och föder normalt en unge per kull. Under en livstid föder en asiatisk elefant normalt 3-5 ungar.
Läs mer:
De flydde när Thailand gick till attack med svenskt stridsflyg
Marianne Björklund: Thailands unga får vänta på förändring
