Det är ett arbete som kräver koncentration. Automationsingenjören Bo Lilja och elektroingenjören Hugo Carlén står tätt intill varandra och kopplar ihop två högspänningsanläggningar.
De befinner sig i en gammal tennishall i Sjöbo – men uppgiften är densamma som i krigets Ukraina: att snabbt kunna lappa ihop ett söndersprängt elnät för att hela städer inte ska slockna.
– Situationen i omvärlden har kommit väldigt nära inpå. Om det skulle bli krig eller kris vill jag vara med och stötta samhället, säger Hugo Carlén.
Till följd av det försämrade säkerhetsläget i omvärlden återaktiverade regeringen civilplikten 2024, efter att den varit vilande i 16 år.
I ett första steg gäller det den kommunala räddningstjänsten och inom el- och nätförsörjningen.
”Tusen hjältar för ett lysande Sverige” kallar myndigheten Svenska kraftnät uppdraget, där tusen elektriker ska vidareutbildas fram till 2028 för att kunna säkerställa elförsörjningen vid krig.
Utbildningen sker under 20 dagar på fem platser i landet. Först ut var skånska Sjöbo som drog igång i november.
– Med tanke på att de flesta inte är här frivilligt är de förvånansvärt entusiastiska och intresserade, säger Simon Sellén som håller i utbildningen på uppdrag av Svenska kraftnät.
Civilplikten är obligatorisk enligt lag. Den som kallas men uteblir riskerar böter eller fängelse.
Urvalet görs med hjälp av Elsäkerhetsverkets register över auktoriserade elinstallatörer i olika åldrar över hela landet.
Modellen kallas ”annan utredning än mönstring”. Den innebär att personer med befintlig elkompetens, men utan krigsplacering, kan pliktas in och få en kortare, riktad utbildning. Syftet är att snabbt förstärka elförsörjningen – ett område där personalbehovet väntas öka kraftigt om elnätet slås ut i krig.
– Vi är medvetna om att det här innebär en stor inskränkning i människors liv och kan få ekonomiska konsekvenser. Men med dagens säkerhetsläge är det nödvändigt, säger Maria Bedford på Svenska kraftnät.
I Sjöbo utbildas nu en tredje omgång med 14 elektriker: tolv från Göteborg, två från Skåne.
De flesta arbetar i vanliga fall med att dra el inomhus. Nu utbildar de sig till kabelmontörer för att hantera distributionsel – elen som transporteras via elnätet till slutkunder, som hushåll eller industrier.
– De lär sig skarva grövre kablar, koppla in dem och förstå materialet. Det är helt andra verktyg än de är vana vid, säger utbildaren Simon Sellén.
Hugo Carlén hamnade mellan jobb när hans tjänst flyttades utomlands. Han ansökte frivilligt om att utredas för civilplikt och skiljer sig därmed från mängden.
– När jag gjorde lumpen för 25 år sedan kändes det onödigt. I dag är läget helt annorlunda och samtidigt har samhällets behov av elektricitet ökat.
Medan vänner och bekanta engagerat sig i hemvärnet kände han att elförsörjningen låg närmre hans kompetens.
Skåningen Bo Lilja ansökte också frivilligt efter att ha sett en annons på Facebook. Han instämmer.
– Att gå ut och strida på fältet är kanske inte min grej. Däremot har jag alltid varit intresserad av el och högspänning.
Svenska kraftnät har som mål att få in hundra frivilliga sökande per år. Det är första gången inom civilplikten som möjligheten att själv ansöka om att bli utredd prövas.
– Att ha motiverade individer i det civila försvaret är det bästa, säger Maria Bedford på Svenska kraftnät.
Samtidigt betonar hon att den som anmäler sig frivilligt inte kan ångra sig när ansökan skickats in.
Om Plikt- och prövningsverket kallar till mönstring har arbetsgivaren inte heller rätt att neka ledighet. Många av de inkallade är dock egenföretagare. För dem är det inte lika enkelt.
I ett hörn i den gamla tennishallen står Michael Olsson från Härryda och installerar mätstationer tänkta att gå till lägenheter.
– Att ha vilande verksamhet var väl inte mitt förstaval, men jag insåg att det var bara att göra när kallelsen kom för sex månader sedan, säger han.
Även om Michael Olsson har haft tid att planera förlorar han inkomster under utbildningen – och kunderna får vänta.
– Vi hade permission i fem dagar – då fick jag åka hem och lösa akuta ärenden.
Niklas Olofsson från Lerum driver också eget.
– Jag jobbar med min svåger så det löser sig, men det blir ändå en anpassning i livet då man får pausa allt annat, säger han.
Både han och Michael Olsson ser trots allt positivt på den återaktiverade civilplikten.
– Med tanke på vad som händer i omvärlden behöver vi rusta upp. Det är fortfarande så overkligt, trots att det kryper närmre, säger Niklas Olofsson.
Fakta.Sveriges totalförsvarsplikt
Sveriges totalförsvarsplikt är en lagstadgad skyldighet för alla invånare mellan 16 och 70 år att bidra till landets försvar och beredskap.
Pliktens delar:
Värnplikt – Militär grundutbildning och tjänstgöring i Försvarsmakten.
Civilplikt – Civilt arbete för att samhället ska fungera vid kris/krig.
Allmän tjänsteplikt – kan vid kris/krig innebära att man anvisas samhällsviktiga arbetsuppgifter.
Plikt- och prövningsverket beslutar vilka som ska mönstra och var man kan komma att tjänstgöra. Den som uteblir riskerar böter eller fängelse.
Fakta.Civilplikten återinförd
Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten och återaktiverades 2024 av regeringen för att stärka det civila försvaret. Innan dess hade den varit vilande i 16 år.
Till skillnad från värnplikten innebär civilplikten inget vapenbruk, fokus ligger på att upprätthålla civil infrastruktur och skydda civilbefolkningen.
I nuläget prioriterar staten att kalla in personer som redan har specifik kompetens, främst inom elförsörjning och räddningstjänst.
På sikt planeras även grundutbildningar för personer utan tidigare erfarenhet.
Svenska kraftnät ansvarar för utbildningen inom elförsörjningen.
Socialstyrelsen förbereder civilplikt inom hälso- och sjukvård och ska bedöma behovet inom tandvården. Trafikverket ska utreda behovet inom transportsektorn.
Läs mer:
MSB-chefen vill lära svenskarna att stoppa blödningar
Så mycket kostar det dig att göra lumpen
Nedlagd militär flygbas kan bli beredskapsflygplats
Lottakåren – från strumpstickning till avancerad it
