Användningsområdena för generativ AI-teknik växer dagligen, men under huven på verktygen gömmer sig flera outredda frågor. Inte minst gällande hur AI hämtar sitt träningsunderlag och hur framtida ersättningsmodeller kan se ut.
Vad gäller generativt bildskapande kan man förenklat säga att AI-verktygen har tillkommit genom att tränas på att kategorisera och analysera enorma mängder befintligt bildmaterial, vilket de sedan kan återskapa och kombinera i oändliga kombinationer vid användning.
Underlaget för träning utgörs i princip av all bilddata som finns tillgänglig på internet.
Då rör det sig alltså om mängder av upphovsrättsskyddat material för vilket upphovsrättspersonerna – illustratörer och andra visuella kreatörer – inte har gett sitt samtycke eller ges någon ersättning.
Hur påverkas deras arbetssituation och hur ser den ut just nu?
Hanna Albrektson är illustratör och författare, hon har skrivit och illustrerat över femton barnböcker som ”Hela fina jag” och ”Måsen”, och varit verksam som illustratör i kommersiella och konstnärliga sammanhang. Hon är också en av de illustratörer som förlorat jobb på grund av att uppdragsgivare hellre använder sig av AI-verktyg.
– Mina vänner och jag pratar om hur AI påverkar våra jobb varje gång vi ses. Många av dem jobbar inom kreativa skrån och är till exempel journalister eller författare. Min man är fotograf och vi pratar om det här dagligen, säger hon.
När märkte du att ditt jobb påverkades av AI?
– Det smög sig på, men för ungefär två år sedan så började det hända negativa saker. Förfrågningarna började droppa av. Jag har länge jobbat heltid med bild men i dagsläget jobbar jag nästan uteslutande med mina böcker. De andra uppdragen för branschtidningar, illustrationer för dagstidningar och andra magasin, förpackningsillustrationer och bilder i reklamsammanhang har försvunnit, räknar Hanna Albrektson upp.
Vad försvann först?
– De mer kommersiella uppdragen. Ett uppdrag jag haft i sex år tog slut. Jag fick beskedet att jag inte skulle behövas till nästa tidningsnummer. Jag har också märkt att byråerna verkar göra mer av bildprocessen själva och illustratören kommer in i ett senare skede för att arbeta med det som de redan tagit fram med hjälp av AI.
I sina illustrerade barnböcker är det Albrektson som är upphovsperson och hon äger således verket själv. I nuläget är hon inte orolig över att behöva konkurrera med barnböcker gjorda med AI-verktyg – något som DN nyligen (23/4) rapporterade att läsarna än så länge inte är så värst intresserade av. Men det finns mycket annat som oroar henne inom AI-tekniken.
– Jag vill ju växa som kreatör och gärna synas mer, men då ökar också risken för att bli kopierad. Ett sätt för att försöka motverka det är att jag i större utsträckning än förut visar upp hantverket bakom mitt bildskapande. Att jag redovisar själva arbetsprocessen på exempelvis Instagram.
Är du rädd för att dina verk ska kopieras av AI?
–Ja, jag är rädd att det ska komma något som är väldigt likt någon figur från mina böcker. Det känns som att det här är en enorm kraft som inte går att stoppa, säger hon.
Kan du tänka dig att jobba med AI-genererade bilder i framtiden?
– Nej. Varför ska vi anpassa oss efter AI? AI ska ju anpassas efter oss. När man kan generera bilder relativt enkelt med hjälp av AI blir det ekonomiska och mänskliga värdet på hantverket lägre. De som plagierar bidrar ju till att bildstatusen sjunker. Folk använder AI så tanklöst, utan att förstå att ju fler AI-bilder man sprider, desto mer normaliseras det.
– Många skäms över att de har färre uppdrag men försöker ändå hålla skenet uppe. Man borde slå näven i bordet i stället. Kanske kan det finnas två parallella spår framöver, det mänskliga och det AI-skapade. Som snabbmat och mat som är lagad från grunden. Men det enkla är lätt att bli beroende av, säger hon.
Varför ska vi anpassa oss efter AI? AI ska ju anpassas efter oss
I den fackliga föreningen Svenska Tecknare ingår yrken som illustratörer, formgivare, speldesigners med flera. Enligt en medlemsundersökning från början av året uppgav 42 procent av respondenterna att de förlorat jobb och inkomst till följd av framväxten av AI. Det är en ökning från 30 procent på två år.
Josefine Engström är ordförande för Svenska Tecknare, och har sett hur medlemmarna förlorat allt fler uppdrag.
– AI förändrar allt i grunden, konstskolorna i landet har till exempel fått i uppdrag att jobba med AI, vilket aldrig tidigare gjorts, säger hon.
Fakta.Visuella kreatörer
Enligt Svenska Tecknare uppgår den totala omsättningen för samtliga företag verksamma inom visuell kommunikation i Sverige till 74 miljarder kronor och ger tillsammans upphov till 7,9 miljarder kronor i skatteintäkter.
Svenska Tecknare har runt 1 600 medlemmar. 42 procent av de yrkesverksamma visuella kreatörer som svarade på Svenska Tecknares enkätundersökning i november 2025 uppgav att de förlorat jobb och inkomst till följd av framväxten av AI.
Källa: Svenska Tecknare
Hur påverkas medlemmarna av användandet av AI-tekniken?
– Många går på knäna. Uppdragsgivare väljer allt oftare att använda AI. Risken är att man inte kommer att värdera visuell kommunikation på samma sätt och att priser pressas ytterligare. Framväxten av generativ AI-teknik har även gjort det lättare att göra bilder som ligger mycket nära andra personers verk, vilket kan leda till upphovsrättsintrång.
Svenska Tecknare och Josefine Engström vill se en politisk förändring i frågan om AI-träning och upphovsrätt, bland annat gällande licensiering av bildmaterial vid AI-träning och märkning av AI-genererat material.
– AI tränas på stulet bildmaterial från svenska upphovspersoner. Enligt EU:s lagstiftning så ska man kunna säga nej till att bli ”tränad på”, men det fungerar inte i praktiken, ingen har resurser att kolla varje bild. Det ansvaret borde ligga hos AI-företagen, som det föreslås i Frankrike. Sverige vill vara ett föregångsland inom tekniken, men det kräver en helhetsbild och bör inte ske på bekostnad av de kulturella och kreativa upphovspersonerna, säger hon.
Många illustratörer knutna till Svenska Tecknare har uppdrag för tech- och spelföretag. Karl Johnsson är serietecknare och har bland annat skapat serien ”Vei”. Han har illustrerat barnböcker, tecknat till film och tv-produktioner.
– Jag gör samma saker som jag skulle ha gjort om AI inte funnits och än så länge har det inte förändrat min arbetssituation. AI har mest påverkat mig känslomässigt och upptar mina tankar. Jag misstänker att AI sipprar in överallt nu, säger han.
Hur känner du inför AI:s påverkan på din bransch?
– Jag bävar inför framtiden. De flesta som jag talar med känner tomhet, bedrövelse och ett starkt motstånd. Vi vet hur maskinerna lärt sig framställa AI-bilder. Det handlar om stöld. Vi har utvecklat lagar för att förhindra stöld av upphovsrättsskyddat material, men nu verkar de inte gälla. Sen används stöldgodset för att ersätta oss.
Sedan ett par år jobbar Karl Johnsson också för tv-spelsföretag, en bransch som anlitar visuella kreatörer men befinner sig i snabb förändring.
– AI påverkar flera områden än grafik, exempelvis programmering. Många är rädda för att förlora jobbet. Samtidigt verkar arbetsmarknaden alltmer likna den amerikanska med fler projektanställningar och osäkra förhållanden. Företagen vill gärna framhålla att de ligger i framkant inom AI för att visa att de är konkurrenskraftiga och det uppmuntras av investerarna. På sikt leder det till en känsla av kontrollförlust och ovisshet inför framtiden i en redan osäker bransch.
Vad tror du att det ökande AI-användandet kommer innebära för illustratörer?
– Finns det någon som vill att nästa generation illustratörer ska använda AI, och vad leder det i så fall till? Hur ska de begå misstag och lära sig av dem om de blir tillsagda av en maskin hur de ska teckna? Risken är en enorm likriktning, utan säregna röster. Samtidigt försvinner många av instegsjobben direkt till AI. Vi kommer att bli fattigare, både i själen och i plånboken, säger Karl Johnsson.
Fakta.AI och Sverige
Sveriges AI-strategi innefattar bland annat att Sverige ska vara bland de tio främsta nationerna inom artificiell intelligens i världen. Regeringen har gett i uppdrag till över 100 myndigheter att redovisa sitt arbete med data och artificiell intelligens för att öka användningen av tekniken inom offentlig förvaltning. (Källa: Regeringskansliet).
Patent- och registreringsverket, PRV, konstaterar 2026: ”För att man ska kunna få upphovsrätt krävs att den som skapat verket är människa, och har kunnat göra fria kreativa val. Därför har ingen upphovsrätt på en bild helt framställd med ett AI-verktyg där du bett datorn skapa en bild utifrån en textinstruktion”.
Läs mer från DN:s bevakning av böcker
