Hur pass mycket man satsar på att 3D-scanna unika museiföremål, digitalisera inventarielistor och arkivhandlingar, kan bli avgörande för hur väl det svenska kulturarvet kan bevaras om vi utsätts för krig eller en större cyberattack. Digital beredskap lyfts fram som ett av tre prioriterade områden i en rapport som ges ut av Rådet för skydd av kulturarv och publiceras av Riksantikvarieämbetet.
För att viktiga filer inte ska kunna förstöras vill rådet också att regeringen tillsätter en utredning för hur man skulle kunna skapa ett nationellt digitalt skyddsrum. Där skulle man kunna samla och förvara kopior från exempelvis bibliotek och museum.
– En sådan lagringsyta finns inte i dag, vi föreslår att man utreder det och tittar på en finansieringsmodell, säger riksantikvarie Susanne Thedéen, sammankallande för Rådet för skydd av kulturarv. Hon menar att ett digitalt skyddsrum skulle kunna vara fysisk som exempelvis i form av en serverhall, eller existera som en molntjänst.
Frågan om hur vi skyddar kulturarvet har aktualiserats sedan Ryssland invaderade Ukraina för fyra år sedan. Enligt Unesco har minst 500 kulturminnen, som historiska byggnader, teatrar och bibliotek förstörts i Ukraina under kriget.
Att det finns digitala kopior av exempelvis ritningar är en förutsättning för att kunna återskapa förstörda föremål och byggnader, menar riksantikvarie Susanne Thedéen och nämner ett känt exempel från Paris:
– Att det fanns av 3D-scanning av Notre Dame, var utgångspunkten för hela återuppbyggnaden, säger hon.
Förutom digital beredskap nämns två andra prioriterade områden i rapporten. Rådet för skydd av kulturarv, där bland andra Kungliga biblioteket och de centrala och regionala museerna ingår, vill se ett utökat skydd av kulturegendom som inte kan förflyttas. Det innebär till exempel att man behöver göra fler åtgärdsplaner för hur skulpturer och byggnader kan skyddas vid krig med sandsäckar och täckta fönster.
I rapporten, som är skriven på uppdrag från regeringen, nämns det också att organisationer inom kulturfältet bör samarbeta och göra fler praktiska övningar för att förbereda sig tillsammans om det blir kris eller krig.
– Eftersom det handlar om att stärka beredskapen ska detta inte finansieras av kulturbudgeten utan av civilförsvarsbudgeten, säger Susanne Thedéen.
2024 avsatte regeringen sammanlagt 84 miljoner kronor för att rädda kulturarvet i händelse av krig och satsningen pågår under tre år.
Läs mer: Hoten ökar mot kulturarv: ”Handlar om att skriva om historien”














