Att det ska byggas nya reaktorer är en central målsättning i regeringens energipolitik. Ett system för omfattande statligt stöd har kommit på plats för att energibranschen ska våga satsa. Strax före jul kom en första ansökan om stöd in från ett projektbolag som ägs av statliga Vattenfall och ett antal tunga industriföretag.
Men mer kärnkraft betyder mer farligt avfall som kräver avancerade anläggningar för lagring under mycket lång tid. Det som finns och hittills har planerats räcker inte. I höstas lämnade regeringens utredare förslag om hur framtidens avfallshantering kan gå till, och de har nu varit ute på remiss.
Utredaren får tummen upp för många av sina idéer från flera tunga remissinstanser, exempelvis de tekniska högskolorna KTH och Chalmers och bolag i branschen. Men miljödomstolarna varnar samtidigt för konsekvenserna av ”tidspress” i lagstiftningsarbetet.
”Utredningarna bedrivs i ett högt tempo och förslagen är mycket omfattande och har kopplingar sinsemellan. För remissmyndigheter innebär detta svårigheter att få en helhetsbild av förslagen och dess konsekvenser” skriver miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i sitt remissvar.
Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt är kritisk till ”det uppdrivna tempot” och mängden förslag som produceras under kort tid.
”Det är svårt att få överblick och sammanhang”, skriver miljööverdomstolen i sitt remissvar.
Utredarens förslag är att ett nytt icke vinstdrivande bolag får det samlade ansvaret för avfallshanteringen, med staten och reaktorinnehavarna som delägare. Därtill krävs en lång rad lagändringar som föreslås träda i kraft redan i sommar.
Att lagra kärnavfall är dyrt och mer avfall betyder högre kostnader. Riksgälden har beräknat att staten kan behöva gå in med tiotals miljarder kronor som stöd bara för avfallet till de som bygger nya reaktorer. Ju fler reaktorer som byggs, och kan betala för avfallet, desto mindre blir statens nota.
Läs mer:
Första ansökan om ny kärnkraft inlämnad till regeringen
Tunga kritiken: Kärnkraftsstöd kan slå ut vindkraft
